Jag vet att jag bloggat om den förunderligt vackra vandringsleden runt Dyrön förut men idag gick jag den för första gången i riktig högsommar. Så då får man väl skriva igen, eller hur? En av grejerna med leden är att den ändrar så karaktär med hjälp av naturen. Dagen bjöd mulet och svalka och det passade mycket bra eftersom det är en krävande vandring med stora höjdskillnader. Torkan hade gjort det mesta gult och torrt och i skogen på den östra sidan var björkarna gula och tallen torr.

Nedgång mot ravinen som är en spektakulär klättring. Trappor och spänger helt nödvändiga.

Appen på telefonen hävdade

Pierre Lemaires serie om kommissarie Camille Verhoeven börjar med romanen Irène. Verhoeven och hans ram har fått en utredning av mordet på en ung kvinna att lösa och hemma är hans hustru Irène rastlös. Hon går hemma i parisvåningen och väntar på parets första barn och sysslolösheten passar henne dåligt. När detaljer från polisutredningen avslöjas i dagspressen så förstår Verhoeven att någon i den lilla gruppen läcker, samtidigt så får de ett tips från en bokhandlare att sättet som kvinnan mördats på liknar det i en känd kriminalroman. Kan det vara så att det finns fler mord utförda enligt