glömskan – en bok full av skogens väsen

Glömskan handlar om Hedda som i början av sommarlovet lämnar storstan för att besöka sin mormor i den lilla byn Glömskan. Hennes mamma tar med sig Hedda och lillebror Theo i all hast för att komma ifrån mammans sambo som är våldsam mot både henne och barnen. När Hedda hamnar hos mormor i Glömskan så blir hon som avskuren från världen, mobilen funkar inte och Internet kan man bara glömma. På strövtåg i skogen hittar hon ett ödehus och snart möter hon Simon, en pojke i samma ålder som hon själv. Relationen mellan Hedda och Simon är en av trådarna i den här barnboken skriven för mellanåldern. En annan är mormor och Heddas särskilda förmågor att se och märka det som inte andra ser, skogens väsen finns där runt omkring och när lillebror Theo försvinner spårlöst så anar mormor att det kan vara skogsfolket som tagit honom. Skogsrå, varulv, näcken och vittror blir alla karaktärer i den här berättelsen och det är spännande att gränsen mellan väsen-världen och den verkliga världen är så flytande.

Johanna Olssons debutroman är en av de där barnböckerna som jag läste inför bokmässan och som inte blivit bloggad om. Jag är urdålig på att läsa böcker märkta 9 – 12 och det är ju egentligen synd och skam. Med tanke på att jag arbetar med åldrarna och ofta boktipsar för elever på mellanstadiet så borde jag absolut läsa fler. Troligen är det just min ovana vid det här segmentet böcker som gör att jag har lite svårt att bara sjunka in i berättelsen och svepas med. Jag kan dock tänka mig att den kan fungera mycket bra för åldersgruppen. Kapitlen är ganska korta och slutar med en krok som gör att man vill läsa vidare, beskrivningarna är lagom omfattande och både Hedda och Simon är personer som man lätt tycker om. Helt klart en bok som jag kommer att tipsa om i framtiden, troligen för åk 5. Den blinkar till de omåttligt populära PAX-böckerna och jag har ett gäng elever i just åk 5 som gillar när det gränsar till skräckgenren.