Nu har jag läst/lyssnat på 7 deckare på 8 dagar. Det kan vara så att en viss mättnad infinner sig, det kan vara så. Vilket är synd för den stackarn som kom sist i maratonet blir nog inte lika entusiastiskt bemött som de första … Just sayin’
Nattmannen av Jörn Lier Horst är egentligen en deckare av det snitt som jag gillar allra bäst. Den handlar om en ganska vanlig polis i en liten ort och som sidekick har han en journalist (som också är hans dotter vilket ställer till lite extra), den blandar relationer med brott och brottet är kopplat till samtida fenomen eller samhällsstrukturer. Så långt är serien om William Wisting och hans dotter Line riktigt bra.
I Nattmannen är det grå och kall november, dimman sveper in Larvik i en tjock filt och på väg till sitt arbete i bokhandeln vid torget får en kvinna syn på en makaber skulptur. Där sitter ett avhugget huvud på en påle och huvudet ser ut att tillhöra en mycket ung flicka. Så börjar den här boken och sedan får man följa polisarbetet parallellt med Lines arbete på VG, just den kombinationen av utredning av både polis och journalist gör att tempot hela tiden hålls uppe och upplösningen blir både spännande och lite oväntad.
Nu till lite gnäll, först en känga till förlaget. Det är faktiskt trist att läsa den här serien i oordning. Privatlivet spelar ganska stor roll i de här böckerna och att det då hoppar i ordning i den svenska utgivningen stör mig. Man vet ju vad de spirande romanserna leder till, man vet ju vad som kommer att hända många år framåt i huvudpersonernas liv när man för länge sedan läst den åttonde delen långt före den femte …
Sedan något om språket, när jag hörde hur de pusslade ihop ledtrådarna ungefär för femtonde gången så tänkte jag att nja … Något mer varierat kan man skriva om man tänker till och ni vet hur det är, börjar man lyssna efter något som man stör sig på så växer just det. Redaktörsjobb?
Nu ska jag läsa något helt annat så att mitt deckaröra får vila. Har ni inte läst Jörn Lier Horsts deckare så tycker jag absolut att ni ska göra det, kolla upp så att de kommer i så bra ordning som möjligt dock 🙂
Efter att du – och många andra bokbloggare – hade tipsat om Jörn Lier Horst började även jag läsa hans böcker. Jag gillar dem verkligen, i synnerhet som de inte bara är mordgåtor utan också behandlar olika samhällsproblem. Just "Nattmannen" var väl den jag tyckte minst om, men den var helt okej.
Kul att du hittade till Horst via bloggarna, jag håller med om att just Nattmannen kanske inte var den starkaste. Ändå är det väldigt bra!
Måste verkligen bekanta mig med den här författaren. Just det här att böckerna ges ut i oordning har dock gjort att jag tvekat. För mig är fluffet runt om fallen nästan viktigare. Vilken bok är egentligen först?
Jag tror inte att den första ens är översatt.