yes, yes, yes!
Jag och en vän på Tor Britannica 1981, på väg mot Brighton. |
Jag reste första gången till England 1981 och sedan har jag återvänt. På semester, som au-pair och för att studera. Jag har läst på engelska sedan tidigt åttiotal och mina två terminer på engelska institutionen i slutet på samma årtionde var mitt första möte med universitetsvärlden. Att jag där läste mest littvet var ingen slump, och översiktskurser följdes av specialkurser i Samväldeslitteratur och Shakespeare. Engelsklärare, outtröttlig läsare av brittiska romaner och väldigt förtjust i engelska trädgårdar och Tv-serier och scones med clotted cream. Ingen tedrinkare är jag dock men visst funkar kaffe också. Låt mig flytta in på Downton Abbey nu!
Vill man läsa något riktigt bra i sommar så läs Kate Atkinson. Så brittiskt. Så bra!
Underbart inlägg 😉
Brighton Rocks!
Jag tror vi får flytta in tillsammans 🙂 Upstairs eller downstairs?
🙂
In the Attic?
Ja, jag förstår varför du svarade Yes med sådan övertygelse. Passionen lyser igenom.
Härligt!
Då kan du och änkegrevinnan sitta tillsammans och ha det puttrigt 😀
Hallå, vad vill du säga med den kommentaren :-))) Att bli jämförd med henne är iofs en komplimang men ännu är jag inte 80!
visst vill man återvända, flera trädgårdsresor har det blivit, feelgood om Cornwall:
http://hannelesbibliotek.blogspot.se/2017/06/flytten-till-cornwall-av-liz-fenwick.html
Tack!
Härligt Yes-inlägg,;) Jag reste till England första gången på 70-talet och en vill ju åka igen och igen och igen….. 😉
Absolutely!