men hur klarar man sig?
Jag har de senaste dagarna stött på flera personer som på fullaste allvar hävdar att de inte behöver internet och absolut inte behöver internet på sin telefon. Jag bara undrar hur man klarar sig? Med hjälp av en telefon och nät så använder jag i princip varje dag:
Läsa morgontidningar
Kolla väderleksrapporter
Få vägbeskrivningar
Lyssna på ljudböcker
Läsa e-böcker
Lyssna på musik
Lyssna på radio och poddar
Se TV – särskilt viktigt i OS-tider 🙂
Läsa och skriva mail, privata och jobb
Hålla koll på vad som händer på min arbetsplats digitala plattform samt läsa dokument
Blogga på båda bloggarna
Hänga med på sociala medier – FB, Twitter och Insta i mitt fall
Skriva privata meddelanden via messenger och What’s App
Spara ned dokument och skriva nya via Googles olika appar samt hålla koll på planeringar och annat
Sköta bankärenden och betala via swish och Klarna
Betala kollektivtrafiken och kolla tidtabeller
Köpa tågresor och biobiljetter och böcker och allt annat man kan handla på nätet
Kolla TV-tider
Söka upp diverse information om allt mellan himmel och jord
och (harkel) spela Pokemon och andra spel.
Som sagt, hur klarar man sig utan? Och hur klarar man sig utan ett extrabatteri? Omöjligt att fatta.
det där kan man fixa hemma, går utmärkt.
(uppkopplad är jag alltid hemma hos någon 🙂
Sedär, Internet är inte så dumt trots allt 🙂
internet minns jag inte exakt… när, nu har vi gjort brevbäraren nästan arbetslös med e-räkningar och annat, dataspel har barnen haft i det hus typ 1993 tror jag… Skrivaren använder vi inte sen den gick sönder, behövs inte – jag har mycket bra ordning på mina mappar i datorn… skärmdumpar på recept och annat, iPad trivs i köket också (river inte sönder tandläkarens tidning längre). Pengar swishar jag hemifrån – FÖR har ingen internetkontakt med min telefon 🙂
Stackars du, menar du allvar? Det är inga problem alls:
Tidningen läser man på papper vid frukostbordet.
Vädret läser man i samma tidning, eller hör på P1, eller (vettigast och rimligast) bryr sig inte så hårt om. Det ordnar sig ändå. Slappna av lite.
Vägbeskrivningar behöver man inte.
Ljudböcker behövs bara om man skall höra på Torgny Lindgren, och han finns på cd-bok. I övrigt är papper att föredra.
Musik lyssnar man till på cd/vinyl/kassett.
Radio hör man på på radio. Poddar är bara plågsamma och genanta.
TV ser man på TV, till nöds, men helst vill man bara slippa fanskapet. I synnerhet i OS-tider.
Arbetsplatsen försöker man väl rimligen hålla sig så ouppdaterad på som möjligt, för att slippa oönskade arbetsuppgifter.
Blogg och sociala medier sysslar man inte med. Det smutsar ner själen.
Dokument skriver man i Word utan att behöva någon nätuppkoppling för den skull.
Bankärenden sköter man via privatgiro, postade i vanlig brevlåda.
Kollektivtrafiken betalar man ombord.
Tidtabeller kollar man i tidtabeller av papper.
Handlar böcker gör man i butiker för att hålla de riktiga boklådorna vid liv.
Pokemon? Nä, det är inte ens värt en kommentar.
Se där, så lätt det går. Hälsningar från en glad mobilvägrare. 🙂
Var och en blir salig på sin tro. Fint att du tar dig tid att smutsa ner din själ genom att läsa min blogg, välkommen igen.
du glömde det nästan viktigaste; beställa böcker gratis på biblioteket, både papper och e-böcker, vilka jag kan läsa i sängen med min lilla iPad – men inte när jag kör bil eller har trevligt sällskap ❤️
Just det! Det glömde jag i min uppräkning. Tack för påminnelsen.
Jag funderar ofta på detta. Inte hade ens vi kunnat föreställa oss när vi var yngre att det skulle bli såhär otroligt digitalt?
Jag älskar det. Nog för att jag även älskar att stänga av telefonen (eller lägga den i ett svåråtkomligt rum) någon dag på semestern om jag inte väntar samtal, men det tar ju inte lång stund innan man börjar sakna den för det finns något mer eller mindre viktigt man "måste" göra… 🙂
Jag erkänner att jag är ganska beroende av min telefon och visst är den också en tidstjuv. Tänk ändå att det som en gång kallade yuppienalle nu blivit en självklar och stor del av mångas liv. Jag tänker att klyftorna mellan de som vill lära sig tekniken och de som hamnar vid sidan av ökar hela tiden. Jag är en sån typ som vill klara mig själv och vara självständig och då krävs det att man hänger med någorlunda.
Jag använder också min telefon flitigt, men helst inte till jobbrelaterade mejltittar etc. Arbete skall lämnas på arbetet om det inte är kris. Men, samtidigt är det ju ett skapat behov. Min mor, 70+, har en smartphone men förstår inte alls vitsen med den och använder i princip bara appen Wordfeud och motvilligt lokaltrafikens eftersom de inte ger ut tryckta busslistor längre. Hon lyssnar på radio, läser papperstidningen, ser på tablå-tv etc. Ska jag vara ärlig är hon ofta bättre uppdaterade än jag och jag tror att det beror på att hon inte på samma sätt bara läser/ser/hör det hon själv valt ut. Sidospår kanske, men något jag funderar en del över. För tio år sedan klarade ju jag mig också alldeles utmärkt utan smartphone. Men – utan internet över huvud taget är svårare att tänka sig. Inget internet på datorn hemma eller på jobbet. Nej, det går inte att tänka sig!
Bra poäng där, när man bara läser och lyssnar på det man själv valt ut så kan man ju bli ngt insnöad.
Jag funderade massor på det när jag läste boken Stjärnklart av Wilderäng. Hur beroende vi gjort oss av dessa medier. Men jag använder ändå min mobil massor precis som du och tycker att det är jättelyxigt och smidigt.
Lite läskigt är det ju att det man gör på nätet registreras och används. Det kan skrämms mig.