tre minuter – en rå kriminalroman med en gadget för mycket

Roslund och Hellström är duon som kan det där med att konstruera en infernaliskt bra handling. Deras kriminalromaner är fyllda av samtid, de är skitiga och känns trovärdiga in i minsta detalj, om det nu inte den här gången hade varit 200 sidor och ett antal tekniska prylar för mycket!

I tre minuter  får vi möta Piet Hoffman igen, han som i Tre sekunder gjorde sig så osams med den polska maffian att han med en dödsdom hängande över huvudet var tvungen att ta sin familj med sig och börja ett nytt liv. Han flyttar till Colombia och gör det han kan bäst. Han infiltrerar ännu en grovt kriminell miljö, knarkkartellen där. På ett av uppdragen i djungeln för att inspektera ett kokain-kök får han kunskaper som han sedan kan använda för att försöka göra det möjligt för honom och ha s familj att återvända hem. Han måste bara se till att bli struken på de officiella amerikanska dödslistan.

Frun Zofia och de två pojkarna kan inte fortsätta leva på det viset som är Piets liv och han måste försöka komma ur den rävsax han sitter i. Möjligheten infinner sig när den amerikanske talmannen kidnappas av maffian, han torteras på det gruvligaste vis och kanske kan Piet med sina kontakter och med hjälp av den svenska polisen få talmannen fri? Det är i alla konvojer,  bomber, tortyrinstrument, fritagningsoperationer, kirurgiska operationer och annat som jag tappar intresset. Det är någon slags James Bond känsla som infinner sig där undervattensmopeder, satellitskuggor och luftreningsapparater gör att jag skummar. För den som är intresserad av teknik och diverse spioneriprylar är den boken säkert fantastiskt bra. För mig blev den mest lång.

Smakprova här!