en väg för min son – en angelägen roman!

En väg för min son är något så ovanligt som en relativt lättläst roman som utspelar sig i Anatolien och som översatts till svenska. Helt säkert beror det på att författaren Hamdi Özyurt numer bor på Gotland och det var också i ett torgstånd i Visby som jag först hittade till hans böcker.

Han senaste roman heter alltså En väg för min son och den utspelar sig i Turkiet på 1980-talet. I ett otillgängligt hus hos en familj som lever utanför lagen, lång uppe i uppe i bergen, gömmer sig Haydar. Han är lärare och har en liten son som han ännu inte sett och han är misstänkt för att ha mördat en man. Efterlysningsaffischerna sitter uppklistrade överallt och hans enda kontakt med omvärlden är hans far Veli som bestämmer sig för att försöka hjälpa sin son. Med hjälp av sitt radband av bärnsten tänker han sig kunna säkra sonens framtid. Som en röd tråd genom berättelsen får vi följa radbandet som Veli så småningom använder för att betala en man som säger att han kan ordna fri lejd till Tyskland.

Med ett lättläst och ändå bildrikt språk beskriver Özyurt livet för den unge mannen och hans far. Där finns en förtvivlan över att inte kunna träffa sin familj och hur fadern använder alla sina kontakter, all sin påhittighet och offrar allt för att kunna hjälpa. Allt skildras med en lättsam ton, och man småler alltsom oftast när de olika karaktärerna beskrivs. En del av dem som han möter på sin vandring är gestaltade närmast som karikatyrer, och så vänder Özyurt plötsligt på berättelsen. Ett sådant exempel är när Veli besöker en mjölnare för att möjligen hitta sitt radband och man tror sig veta att mjölnaren vill ha en rejäl betalning. Istället är det hjälp med att bygga upp sin raserade vägg som krävs, och ett trampande av lera till tegel. Trots det ganska tunga och allvarliga ämnet är det här en bok full av både hopp och humor. Vänskap och omsorg om nästan blandas med våldsamheter. Jag gillar att det inte frossas i brutalt våld dock, det är mycket mer effektivt att antyda eller kort skildra våldshandlingarna enligt mig då.

Här kommer en uppmaning till alla gotlandsresenärer i sommar – kolla om Hamdi står på torget med sina böcker. Passa då på att köp, hans berättelser är på många vis angelägna att läsa. De är med sina mänskliga öden från en annan del av världen berättelser man sällan läser. Den här romanen om en faders försök att rädda sin son från en osann anklagelse och den flykt från Turkiet som följer är extra angelägen idag i den svenska litteraturen. Hamdi är kurd, och berättelsen är ur det perspektivet men det kunde lika gärna vara den om den afghanske eller syriske unge mannen och hans far. Läs!

Jag har tidigare skrivit om Tjugo träd och en apelsin  (visst spelar en apelsin en viktig roll också i En väg för min son, det kom jag på nu här i skrivandes stund) kortromanen Olycksfåglarna och novellsamlingen Från våra fönster.