liten uppladdning inför Sverige – Irland

Det är ingen ordning på varken läsande eller bloggande och min inläggsserie med böcker från aktuella fotbollsmatch-länder kom helt av sig. Så kan det gå men när Sverige spelar så ska jag i alla fall försöka tipsa om en författare från motståndarlandet. Idag är det alltså dags för Irland och då skulle jag läst Brooklyn av Colm Toibin och Den gröna vägen av Anne Enright. Inte har jag hunnit det så det får bli Maggie O’Farrell istället. Jag har läst Den hand som först höll min och Sommaren utan regn. Jag skrev om den i maj 2014 och när jag läser min text så inser jag att tiden går, tidskriften 450 gav dessvärre bara ut några få nummer. 


torsdag 29 maj 2014

Långhelg för många och iskalla vindar från norr. Då kan väl en roman om en värmebölja passa extra bra? Sommaren utan regn är en härlig relationsroman och det handlar om familjen Riordan. Det är slutet av 70- talet, livet går sin gilla gång på den lilla gatan i London. Gretta pratar oavbrutet, bakar sitt irländska bikarbonatbröd trots den envisa värmeböljan som drabbat landet och maken Robert som nyss pensionerat sig från banken har lite tappat styrfart. Han stiger trots allt upp samma tid varje morgon och går ut för att köpa tidningen. Just den här stekheta morgonen kommer han inte tillbaka. Snart är de tre barnen varskodda om faderns försvinnande och jag som läser bjuds skickligt in i familjens historia. Lättläst och lågmält får jag kika in i deras liv, mamma Gretta vet mer än vad hon vill säga och sanningen blir inte lätt för barnen att acceptera.

Jag påminns om den sydkoreanska Ta hand om min mor, precis som den är det här en roman där man får följa de olika familjemedlemmarnas historier och se hur det gemensamma livet påverkat deras livsval. Trovärdigt och allmänmänskligt, jag gillar också att O´Farrell inte överdriver tidsmarkörerna. Ibland kan man läsa skildringar av sjuttiotalet där det vräks på med maträtter, kläder och låter. Inte här. I den här berättelsen är det kvinnornas liv som skildras, skillnaden mellan moderns och döttrarnas möjligheter att påverka sitt liv. Det finns en framtid där varken religion eller kravet äktenskap är det som begränsar, det är inte lätt att leva i en brytningstid, varken för kvinnor eller män. Rollerna ska skrivas om och familjelivets villkor förändras.

För mig var Maggie O’Farrell en ganska okänd författare och jag trodde att hon skrev något för romantiska böcker för min smak. Jag får tacka en tidskrift att jag gav henne chansen. Tack för det 450, egentligen blev jag inte sugen på boken förrän jag läste det fina reportaget i första numret. Nu när nummer två har kommit så kan man ju ha en önskedröm, tänk om de skulle lägga ut sina gamla nummer på webben? Det skulle ju vara guld att kunna länka direkt här. (litet tips till redaktionen som de säkert kommit på själva …)

Hur som, upptäck en ny författare i helgen. Good stuff it is indeed!

SvD gillade också.