Sveriges Radios Romanpris 2016
Idag kör jurysamtalen igång om de fem nominerade böckerna till Sveriges Radios Romanpris. Jag kommer att lyssna på alla samtalen och ser redan fram emot att höra vinnaren avslöjas på lördag.
Mary av Aris Fioretos
Masja av Carola Hansson
Linjen av Elise Karlsson
Gardet av Staffan Malmberg
Bära barnet hem av Cilla Naumann
Tyvärr har jag i år bara läst en av böckerna: Bära barnet hem. Om den skrev jag så här när jag hade läst den:
Äntligen får jag skriva om en av sommarens finaste romaner. Bära barnet hem. Redan utifrån min rubrik så förstår ni att det här var en bok som berörde ända in i själen. Det genomgående temat är moderskap och för mig som har en dotter, men hade hoppats på en stor familj, så är vissa partier väldigt sorgesamma att läsa.
En mor reser från Sverige med sin adopterade 22-årige son för att besöka hans biologiska mor i Colombia. Besöket väcker många minnen och frågorna om vad som gör en människa till mor väcks. Hemma väntar hennes egen mor som försvinner allt mer in i seniliteten. Är man fortfarande mor fastän man inte ens vet om det? Samtidigt får man följa en medelålders kvinna i Bogotá som valde att inte bli mor. Hon lever sitt liv som hushållerska i olika familjer och deras barn blir till substitut för de som hon själv aldrig fick.
Cilla Naumann är en mycket skicklig författare. Punkt. Hon skriver om mycket svåra frågor utan att falla i det dramatiska eller sentimentala och hon byter berättarperspektiv, platser och tider så elegant att man bara flyter med i texten. Ibland kan en komplext berättad historia som den här är upplevas konstruerad men jag menar att hon fixar det så skarvlöst att jag bara hänger med. Jag tyckte mycket om Springa med åror och det här är i mitt tycke en ännu starkare text. Nu måste det bli augustpris!
En mor reser från Sverige med sin adopterade 22-årige son för att besöka hans biologiska mor i Colombia. Besöket väcker många minnen och frågorna om vad som gör en människa till mor väcks. Hemma väntar hennes egen mor som försvinner allt mer in i seniliteten. Är man fortfarande mor fastän man inte ens vet om det? Samtidigt får man följa en medelålders kvinna i Bogotá som valde att inte bli mor. Hon lever sitt liv som hushållerska i olika familjer och deras barn blir till substitut för de som hon själv aldrig fick.
Cilla Naumann är en mycket skicklig författare. Punkt. Hon skriver om mycket svåra frågor utan att falla i det dramatiska eller sentimentala och hon byter berättarperspektiv, platser och tider så elegant att man bara flyter med i texten. Ibland kan en komplext berättad historia som den här är upplevas konstruerad men jag menar att hon fixar det så skarvlöst att jag bara hänger med. Jag tyckte mycket om Springa med åror och det här är i mitt tycke en ännu starkare text. Nu måste det bli augustpris!
– repris från augusti 2015 –
Vi bokcirklade sedan boken tillsammans med författaren på bokmässan och det finns en intervju på Kulturkollo som jag gjort. Alltså, kanske jag hejar en smula på Cilla!
Leave a Comment