Nele Neuhaus är Tysklands Emelie Schepp, de är båda mycket framgångsrika egenutgivare av spännande och fartfyllda deckare med en psykologisk twist. Deras böcker har efter hand fångats upp av de större förlagen och de är båda nu erkända och mycket lästa deckarförfattarinnor. Snövit ska dö är del nummer fyra i Neuhaus serie som utspelar sig i och runt Frankfurt, just den här boken har byn Alterheim som spelplats.
Dramat börjar med att Tobias som suttit tio år i fängelse för mord på två flickor frisläpps och kommer hem till sin far i byn. Samtidigt hittas ett flickskelett i en tank och kort därefter knuffas en kvinna ned från en motorvägsbro. Poliserna Pia och Olver börjar nysta i de två händelserna och Pia börjar misstänka att alltsamman har att göra med de två flickorna som försvann (förmodat mördades) mer än tio år tidigare. Tobias får det inte lätt när han återkommer till sin barndoms by och byborna markerar på alla vis att han inte är välkommen, det är bara hans vän Nadja som verkar bry sig om honom. När så ytterligare en ung flicka försvinner spårlöst från byn börjar en jakt efter sanningen.
Läppar röda som blod, hy vit som snö och hår svart som ebenholts. Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i landet är? Romanen heter Snövit ska dö och titeln syftar på den ena av de två flickorna som försvann för mer än 10 år sedan, hon hade smeknamnet Snövit. Är det kanske så att det här också handlar om en svartsjuk styvmor och ett förgiftat äpple, eller? Miljön är i vart fall sagolik med en liten by i Tyskland där en mäktig familj styr och ställer med det mesta, den handikappade mannen som närmast ses som byfåne kan och förstår mer än vad allmänheten tror, bygemenskapen är stark, den sociala kontrollen är kvävande och byns egen filmstjärna kommer farande i sin mercedes. Som kontrast till den här sagolika inramningen så får man följa de två poliserna i sitt privatliv, Oliver upptäcker att frun är otrogen och Pia stöttar på alla plan. Den vardagliga berättelsen skapar balans och gör själva deckargåtan mer trovärdig, utan deras skavanker hade jag nog tyckt sämre om den här historien.
Jag lyssnade på boken som ljudbok och som sådan funkade den perfekt. Bra underhållning och lagom lättsam. Extra plus att den utspelade sig i Tyskland, inte särskilt vanligt att jag läser deckare därifrån.
Jag tyckte också om den, även om den kanske inte var jättespeciel. Men hur det är att vara det svarta fåret i en liten by skildrat hon riktigt bra 😉
Verkligen!
Den ska jag definitivt lyssna på.
Tycker jag – något lång kanske man annars bra!
Extra plus i Jorden runt resan.
Eller hur! Just Tyskland brukar jag sätta ändå men det var kul med en deckare som inte var brittisk eller svensk.
Har sett den där på Storytel. Får nog ge den en chans, för den låter rätt lovande.
Ja, det tycker jag allt!