och en dag var hela världen vit …

Igår var det en sådan där dag i Göteborg när man vaknade upp och hela världen var vit. Jag känner min alltid lite som mumintrollet i Trollvinter när snön har lagt sig som ett täcke över allt det vanliga grå och trista. Det är som att stiga in i en annan värld, och i Göteborgs fall så var det en värld där ingen lokaltrafik fungerade och människor gick, gick och gick längs med spårvagnsspåren för att kunna ta sig till skolor och arbeten. Jag själv fick mig några rejäla promenader i modden och hoppas nu på att snön är någorlunda röjd idag.

Mumintrollet vaknar ur sitt ide och vågar sig trots allt det skrämmande ut i världen. Med små steg vågar han lämna mamma och den trygga salongen och växer många meter på vägen. Trollvinter är en av de finaste sagorna som jag läst och den är då alls ingen barnbok, har någon missat Tove Janssons böcker så läs, läs, läs! Eller lyssna. Tove läser själv i Yles öppna arkiv. Mark Levengood läser på Storytel och jag letar förtvivlat efter min bok för jag vill ha med en av illustrationerna – den när Mumin kikar ut takluckan och ser hela världen vit. Hittar den inte så jag får bjuda en bild på Tooticki som sitter och metar istället. När Mumintrollet tar sig ut i den tysta, döda världen så finner han snart en vän. En vän att värma sig hos, en vän att prata med och en vän som stannar trots att Mårran kommer.