hur blir man terrorist? Sirenerna i Bagdad kan ge några ledtrådar
Han beger sig till Bagdad, en stad där både han och människorna är så avtrubbade av krigets fasor att de inte ens hör krigssirenerna. En hjärntvätt följer, kusinen från hembyn menar att mannen är utvald för ett särskilt uppdrag och det är i gestaltningen av den unge mannens tankar, beslutsamhet och tvivel som den här romanen verkligen lyfter. Kanske skulle man kunna hoppats att den skulle blivit mindre aktuell sedan den skrevs men tyvärr, med IS som en stor aktör i regionen som beskrivs. Med personliga möten med flyktingar från området nästan varje dag och som arbetande i en stadsdel där unga män reser till Mellanöstern för att ansluta till IS så kommer den här romanen som ännu en pusselbit i mina försök att förstå vilka mekanismer som styr de unga männen som går in i döden.
Han menar att fanatismen inte har något med religion eller kultur att göra, det handlar om en strid mellan de som tror att ändamålet helgar medlen medan alla vi andra som förespråkar pluralism, tolerans och pragmatism står för att livet är ett ändamål – inte ett medel. Han menar att en fanatiker är någon som bara kan räkna till ett, lyssnar man till flera röster, till flera åsikter så är man per definition inte fanatiker och hans botemedel mot fanatism är sinne för humor.
Fantasi, sinne för humor och kunskaper om varandras sätt att leva och tänka. Då kommer man en bit på väg, Yasmina Khadras romaner är fantastiskt fina om man har lust på att utvidga sin världsbild en smula. Jag själv fortsätter med Resa in i tomheten av Samar Yazbek.
Leave a Comment