Kinastudien (T. Colin Campbell)

Ser när jag skall skriva det här inlägget att Kinastudien faktiskt har två författare. Uppfattade inte när jag läste boken att vad jag gissar är en son till huvudförfattaren står som medskribent. Nåväl, Colin Campbell ser i alla fall – eventuellt med hjälp av sin son – tillbaka på en lång forskarkarriär och i synnerhet på den studie han fick chans att genomföra tillsammans med kinesiska forskare och som gett namn till boken. Under tre år följde man ett stort antal kineser med provtagning och kartläggning av deras kost. Som ingång till studien hade man en tidigare kinesisk kartläggning av olika cancerformers utbredning geografiskt. Denna visade på stora variationer i en genetiskt homogen grupp. Campbells slutsats blev att kosten var avgörande och resten av boken ägnas åt att på olika sätt påvisa att en rent vegetarisk kost baserad på oprocessade råvaror kraftigt minskar risken för alla typer av våra klassiska välfärdssjukdomar och även autoimmuna sjukdomar som till exempel MS.

Kinastudien är uppdelad i fyra delar. Den första avhandlar Kinastudien själv, den andra är en genomgång av hur olika välfärdssjukdomar kan härledas till framför allt intag av animaliskt protein (detta är huvudtesen i boken – animaliskt protein i alla former är skadligt på olika sätt). Tredje delen ger konkreta kostråd och den fjärde är en uppgörelse med bland annat mat- och läkemedelsindustrin och dess lobbyism. Tyvärr blir det också en del av vetenskaplig hämnd på före detta forskarkollegor och lite foliehattstendenser. Alla delar beskrivs med stor frenesi och man kan ha överseende med en del tendensiös bevisföring eftersom författaren så uppenbart brinner för budskapet att man inte bara kan förhindra uppkomsten av många sjukdomar utan också reversera dem genom att lägga om kosten. Jag kan naturligtvis inte bedöma innehållet utifrån dess vetenskapliga meriter. Att det finns mycket att vinna på att äta en mer vegetariskt baserad kost känns väl ganska troligt, men hur mycket av de positiva effekterna som görs gällande i boken som faktiskt är säkerställda är svårt att genomskåda.

Nåväl, om man ser den som en hälsobibel – funkar den? Det kan nog bara varje enskild läsare svara på, men man skall vara medveten om att Campbell är kompromisslös. Det är till exempel inte okej att äta fisk. Bra kolesterol och andra nymodigheter avfärdas om inte jag missförstår, liksom kosttillskott. En bärande idé är att vi bara vet att den vegetariska kosten i dess helhet, med en rik blandning av olika råvaror (blanda olika färger är lekmannarådet), är nyttig. Att försöka isolera enstaka antioxidanter eller vitaminer i tillskott är i allmänhet en vantolkning av forskningsresult och ibland till och med skadligt. Om jag läser Campbell rätt så skall man dessutom ned i sådana låga nivåer av vissa indikatorer för att få den riktiga utväxlingen i form av god hälsa att man verkligen måste gå all i med en rent vegetarisk kost. Det är väl kanske inte så många som är beredda att gå så långt, men som inspiration och tankeställare fyller Kinastudien sitt syfte.

/Gästbloggare M