Ikväll ska det bokbubblas igen. Månadens bok är den fina Fyren mellan haven av M.L. Stedman. Bjuder min text från maj 2014:
Fyrens sken lyser upp havet och vägleder sjöfarare till trygga hamnar och fyren på Janus Rock blir Toms plats på jorden när han återvänder från kriget i skyttegravarna. Det är en avlägsen och avgränsad plats på jorden där han kan skapa rutiner och sakta men säkert återvända till ett normalt liv. Minnen och upplevelser från kriget i Frankrike gör att han har lovat sig själv att aldrig mer skada någon, aldrig glömma att vara tacksam över att han lever. På en landpermission träffar han Isabel och de gifter sig, lyckan är stor men de efterlängtade barnen föds döda. Isabel blir allt mer förtvivlad och Tom flyr in i arbetet med fyren. Putsandet av prismorna, den perfekt ifyllda loggen och lanternans utsikt över stjärnhimlens eviga rymd blir hans tillflyktsort.
En dag flyter en jolle iland på den lilla ön mellan de två oceanerna och i båten ligger en död man och ett spädbarn. Isabel och Tom bestämmer sig för att begrava mannen och att ta barnet som sitt eget. Lucy blir ljuset i deras liv, samtidigt som Tom efter hand får väldiga samvetskval. Barnet har kanske en mor som lever, med vilken rätt kan de bara ta sig an ett barn? Mer om handlingen kommer inte här, det tycker jag att man ska läsa eller för den del lyssna. Jag hörde Anna-Maria Käll läsa och det var en bra ljudboksupplevelse.
Den fiktiva ön som M.L. Stedman har förlagt handlingen på i sin debutroman Fyren mellan haven heter Janus och är belägen mitt emellan haven och som ett janusansikte får livet på ön allt mer två sidor. De initialt goda sidorna med närhet till naturen, frihet och självständighet skuggas av känslan av ensamhet, isolation och livet med en livslögn. Tom konstaterar att det svepande ljuset som vägleder andra inte någonsin träffar ön och han känner sig alltmer vilsen. I en text om boken får jag reda på att fyren som Stedman hade i tanken när hon skrev heter Cape Leeuwin som står som ett vitt utropstecken söder om Australiens sydspets.
Det här var en mer komplex berättelse än vad jag förväntade mig och jag tyckte mycket om på det sätt som den vill ställa oss frågorna om vad som är rätt och vad som är fel, beskriver de moraliska och etiska dilemman som människan ställs inför. Det som är gott är relativt och det som är ont kanske inte är det i alla dimensioner? Ytterligare ett tema som jag sällan läser om, och som därför kändes angeläget, var hur de unga män i samväldet som slogs för ett land som de inte kände återvände till kolonierna mycket krigsskadade. Att det fanns platser i Europa där en hel generation unga män försvann i till skyttegravarna för att inte komma tillbaks det visste jag ju men att det fanns hela småstäder i Australien som aldrig ens fick hem några kroppar att begrava. Det hade jag inte tidigare reflekterat över.
Riktigt fin läsupplevelse som jag rekommenderar till många, många. Luras inte av det smått romantiska omslaget och kärlekshistorien som den marknadsförs med. Fyren mellan haven är en roman som är så mycket mer än det!
Måste verkligen läsa denna nu när den finns som pocket också 🙂
Ursäkta att jag inte sett din kommentar förrän nu. Ja verkligen läsvärd, det är en sån där bok som man kan rekommendera till alla man möter. Gammal som ung, kvinna som man.