Vilt gestikulerande (som bara en fransyska kan) fångade jag Marie Darrieussecq på bild. Hon berättade om sin senaste roman som på svenska heter Man måste älska männen mycket. Hon ville i den krafsa på hollywood-bilden av lycka och framgång och börjar därför med en riktigt rejäl drömmiljö. Vid den turkosa bassängen, i Kalifornien möts två filmbirollsinnehavare och någon slags tycke uppstår. Solange är den som älskar mest och jag får helt klart Ester-vibbar när Marie berättar om sin roman. Det handlar om en kvinna som älskar passionerat och som tillbringar sin tid med att vänta på den här fantastiske mannen. Madame Bovary tillbringar sin väntan med att läsa romaner, Solange läser SMS.
Trots att Solange egentligen bara är en kvinna som älskar en man så blir det hela politiskt eftersom George är från Kamerun och ett förhållande mellan en vit kvinna och en färgad man är inte helt enkelt i drömfabrikens skugga. Solange har dessutom en idé om att hon vill filmatisera Conrads Mörkrets hjärta och i den berättelsen är floden en central symbol. När Björn Bredal tar upp temat om floden så säger Marie Darrieussecq snabbt att med mitt efternamn (den torra floden) så har jag hela mitt författarliv strävat efter att fylla berättelserna med ett flöde av ord.
Jag tycker mycket om att lyssna på en snabbtänkt välartikulerad kvinna och där kvalar Marie in med råge. Bonus var att hennes franska var (åtminstone i början) såpass långsam och tydlig att jag fattade allt. Trés Bien!
Leave a Comment