Den gyllene paviljongen i Kyoto.

Själva de bokstavstecken varmed templets namn skrevs och själva ljudet av det ordet förlänade Det Gyllene Templet ett slags sagoaktig prägel som var inristad i mitt hjärta. 

Då jag såg de avlägsna fältens yta glittra i solskenet, kände jag mig säker på att det var en gyllene skugga som kastades av det osynliga templet. Yoshizapasset, som bildar gräns mellan Fukuidistriktet som mitt eget distrikt, Kyoto, låg rätt österut. 

I denna gyllene skugga befinner sig huvudpersonen i den här klassiska japanska roman. Mitt bokreafynd har legat som en juvel… Läs mer

Under rubriken ”Klassiker i blindo” gör bloggen det omöjliga, nämligen tar sig an böcker om vilket allt redan är skrivet, av generationer av litteraturdoktorander dessutom. Här görs dock en dygd av vår dåliga allmänbildning och läsningen sker i blindo, dvs utan googlande och läsande av eventuella förord. Istället tar vi i efterhand och kollar Wikipedia för att se om vi fattat rätt.

Läsupplevelse:
Åh, vad länge sedan jag körde en Klassiker i blindo. Den här kommer sig av att jag köpte ett begagnat ex av Amerikanen i en boklåda i Skärhamn förra sensommaren och nyligen plockade fram

Kulturkolloordet för dagen är #klassiker och jag funderade lite över vad som egentligen definierar en klassiker. Något som är tidlöst och som kan tala till människor om och om igen, något som är unikt och/eller en tydlig representant för en särskild epok och något som är så nydanande eller välgjort att det representerar ett betående värde. Typ så, kom jag fram till att min definition löd.

Till de moderna amerikanska klassikerna räknas Paula Fox Förtvivlade människor. Det är en roman, som likt Stoner (min text, gästbloggarn’s text) som var förra sommarens läsning, har fått en ny… Läs mer