Kära Maj – äntligen möts vi.
Sent omsider har jag vågat mig på att stämma träff med Maj.
Precis så jobbig läsning som jag trodde.
Men så bra.
Jag lyssnade till Kristina Sandberg på mässan 2012.
Den här bloggen innehåller kakor. När du klickar dig vidare så accepterar du också att kakor hamnar på din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Alla verkar gilla Maj utom jag. Fann alla hennes ångesttankar så oändligt tröttsamma. Det var helt enkelt inte en bok för mig trots intresse för bokens tema.
Jag lyssnar på uppläsningen och jag måste helt ärligt pausa ganska ofta. Ingen lättsam läsning. Blandade känslor så långt.
Är böjd att hålla med bloggbohemen, kände när jag läste del två att detta ständiga ältande, grubblande och hennes känsla av att inte duga , det blev för mycket, ytterst tveksam till om jag läser del tre
Kusin A
Det finns ngt intressant i klassklyftorna och vilsenheten i det nya sammanhanget som är lite intressant men ältandet är tröttande. Jag ska lyssna klart på del ett så är jag nog nöjd med det.