kongospår – en Martin Royekensthriller

Rapp, snabb, rå och upprörande. Fyra ord som beskriver boken jag läser bekvämt installerad i min läsfåtölj. Bredvid mig ligger maken försjunken i Bilal – på slavrutten till Europa och jag inser snabbt att det är två berättelser som kommenterar varandra.

Kongospår av Christian Unge är thriller nummer två i en blivande trilogi och precis som Turkanarapporten är det här en roman som påminner oss om hur grymt västvärlden har exploaterat sina kolonier. I den här boken så får jag möta kirurgen Martin Royekens igen. Han är medelålders, arbetar på Karolinska och saknar sitt liv i fält. Läkare utan gränser har länge varit hans familj och trots att han försöker hjälpa på hemmaplan så känns livet alltför lagom, han älskar adrenalinkickarna, att göra nytta på riktigt och vardagsliv är inte alls hans grej. När han en dag får kontakt med en svårt cancersjuk patient som påstår sig känna hans farfar, de ska ha arbetat tillsammans i Kongo, så vaknar intresset för familjens historia. Martin vet att hans farfar levde i Kongo, att han har belgiskt påbrå och att det finns en berättelse där som aldrig kommit fram. Hans familjehistoria visar sig ha förgreningar in i storfinansen och det är inte alla som vill att sanningen ska avslöjas.

Jag skriver medvetet inte mer om handlingen, den ska läsas och inte beskrivas. Bered er på en våldsam berättelse där dåtidens övergrepp påverkar nutiden. Jag gillar tanken med att den här berättelsen utspelar sig i Centralafrika. Jag har läst Gunnar Ardelius fina roman Friheten förde oss hit som ger ytterligare en bild av Sveriges inblandning i gruvdriften i området. Det är lätt att inbilla sig att vi svenskar, och det socialdemokratiska partiet, alltid betett oss schysst ute i världen. Dag Hammarsköld var ett helgon och alla var snälla. Vi tror att vi har tagit avstånd från kolonialismen och rasbiologin, långt ifrån. Joanna Rubin Dranger har t ex en fin bildskola i Feministiskt perspektiv som påminner oss. Anna Lihammers spänningsroman Medan mörkret faller är en aktuell bok som jag hoppas många läser. Att man sedan tänker till och drar paralleller till dagens Europa, till dagens Sverige är självklart. Jag gillar att läsa böcker som får mig att gå igång, bli lite upprörd. Det ska ruskas om lite i det bekväma medelklasslivet!

Kongospår då, vad tyckte jag om den? Helt OK utfört hantverk, spännande och handlingsdriven berättelse som fängslar och upprör. Jag saknar faktiskt fältarbetet för Läkare utan gränser som jag tyckte gav nerv i den förra boken. Hoppas att Martin återvänder i fält i nästa del. I väntan på den så tycker jag att man ska klicka sig in på deras hemsida och skänka en peng. Just nu är det Ebolasmittan som härjar och organisationen försöker hjälpa till på alla sätt. Ett sätt att hjälpa till är också att köpa Christian Unges böcker, han skänker del av intäkterna.

Plockar fram min tummade upplaga av Heart of Darkness och googlar vidare på Kung Leopold och Belgiens osannolikt grymma koloniala historia. Det är inte en promenad i parken att läsa om den. Cruel.