Twist (Klas Östergren)

Twist är en skiss av Sveriges nutidshistoria och en skiss av en kvinna. Liv Strömqvist gjorde sig nyligen lustig över kvinnoporträtt från manliga författarpennor, bland annat Östergrens. Fair enough, men i det här fallet är det manliga perspektivet helt öppet redovisat då Anne-Marie, Ami eller vilket namn hon för tillfället väljer att gå under ses uteslutande ur andra- eller tredje-personsperspektiv. Andra person är berättarjaget – Amis älskare – och tredje person är Amis övriga män. Huvudpersonen beskrivs av fragment sammansatta från olika perioder av hennes liv. Under en minnesstund efter hennes död samlas alla männen och får symbolisera hur inte bara Ami utan Sverige ändrat smak och preferenser. Jag har lite dålig koll på Östergren själv, men han raljerar friskt över den vänsterman som är sjuttiotalet. Självironi eller revansch?

Jo, Twist är också en beskrivning av variationer i tidsandan i brist på andra ord. Stora byggprojekt är en röd tråd, från moderniseringen av Stockholms innerstad till gasledningen i Östersjön. Amis far, en wheeler och dealer vid namn Sigge Backlund, gör en ekonomisk klassresa genom att profitera på byggboomen. Som i mycken annan svensk litteratur är överklassen, i det här fallet Amis mors familj, lätt mystisk. Excentrisk. En central figur är ”Jeff”, en östeuropeisk före detta agent (blir i skrivande stund osäker på om han är ryss eller östtysk) som nu är en ”lubricator”, det vill säga smörjare av maskineriet runt gasledningsjobbet. I Karlskrona letar berättarjaget (hade jag kunnat minnas hans namn hade jag använt det; först nationaliteten på ”Jeff” och nu det här…) efter information om en teaterman från sjuttonhundratalet. Det finns en bihistoria här om konstens roll. Östergren pratade om den på bokmässan – initialt var denna huvudberättelsen. Skönt att projektet ändrade riktning om ni frågar mig, litteratur blir så lätt introvert. I Karlskrona dras berättarjaget (…) in i Jeffs jakt på en stor summa pengar till vilken den försvunne Sigge Backlund är nyckeln. Så småningom visar sig den pensionerade företagsledare som blir Amis sista man sig i alla fall vara lika idogt skoningslös som ”Jeff” när pengar kommer in i bilden. Gentlemen och Gangsters var det ja.

Twist är ett fantastiskt hantverk, man bara lutar sig bakåt och följer med. Det är spännande trots det lätta anslaget och den fragmentariska formen. Det är lätt och elegant som Murakami – inga jämförelser i övrigt. Och jag tycker om kvinnoporträtt skrivna av män, Liv. Ni är precis så mystiska för oss som Ami fortfarande är efter nästan 400 sidor – eller vill vi kanske att ni skall vara det.

/Gästbloggare M