Och snön smälter på Hester Street börjar med en glamorös och överdådig fest i tidningsmagnatens hålldam, den avdankande filmstjärnans strandhus utanför Los Angeles. Med sina 118 rum, golv i marmor och badkar i guld sätter Daisy Waugh miljön som bildar den yta som människorna i den här romanen ska förhålla sig till. Det är sent 20-tal och filmindustrin blomstrar, börsen går på högvarv och det är egentligen bara den pessimistiske Charlie (Chaplin) som menar att det är en orimlig börsbubbla som snart kommer att spricka. Inledningen ger mig en Great Gatsby-känsla och den känslan är inte