mörderskan – en grekisk klassiker

Grekland spelar fotboll framåt kvällen och jag passar på att bjuda en text om en grekisk klassiker, dock bara drygt 100 år gammal. Tyvärr är jag lite dåligt bevandrad i de klassiska grekiska dramerna men om jag hade varit bildad hade jag säkert kunna dra många snygga paralleller. Sak samma, en dramatisk berättelse är Mörderskan av Alexandros Papadiamantis hur som.

En nutida klassiker, en inträngande kvinnoskildring, en text som sätter fart på funderingarna om en människas samvete och förpliktelser. Huvudpersonen är mormodern Chadoula som vakar vid sin dotterdotters sjukbädd. Hon lever ett strävsamt liv på ön Skiathos och drabbas av insikten att det inte finns någon vidare framtid för den lilla flickan i korgen, kan det vara lika gott att hon får sluta sitt liv och slippa växa upp som kvinna i den ojämnlika och slitsamma värld som Chadoula själv upplevt?

När hon tänkte igenom sitt förflutna insåg hon att hon aldrig hade gjort annat än att tjäna andra.

Släktskap med den fina lilla romanen Själamakerskan som utspelar sig på Sardinien, med en kvinna i huvudrollen som också hon ser både fatalistiskt och praktiskt på döden.

Tro nu inte att det här är någon följetong á la Allers, det är en text som har helt andra kvaliteter där författaren vill diskutera och väcka läsaren, vilka möjligheter fanns för en kvinna att leva ett oberoende liv och vad är egentligen rätt och fel? Särskilt imponerad är jag över författarens skickliga tempoväxlingar i språket: snabba korta meningar blandas med de vackraste utbroderade beskrivningar.

I samma stund steg solen upp. Det såg ut som om den runda skivan föddes fram ur vågorna, i havet som Chadoula såg en avlägsen strimma av från sitt gömställe. Det steniga berget som reste sig bakom henne, gav eko åt falkarna utdragna skrin medan dalens, den lilla skogen och buskarnas fåglar hälsade solen med glada drillar.

Skiathos, Grekland