bilden som maktmedel – Joanna Rubin Dranger

Just den här helgen pågår en fanfar för bilderboken på Akvarellmuseet i Skärhamn, utställningen Bilderbokens nya skepnader har invigts och de har ett digert program författarbesök och bilderbokssamtal. Just idag var Joanna Rubin Dranger på besök för att tala om stereotyper i bilder, särskilt då i böcker för barn och unga. Hon kallade sitt fördrag Visuell makt och tog sin utgångspunkt i diskussionen kring böckernas om Tintin i Kongo. Debatten pågick under lång tid förra året och hon har varit mycket engagerad i den. Hon menar att det är lätt att blanda samman bildens funktion, historiska sammanhang med de känslor man får för bilden och att vi alla behöver allt större utbildning i att läsa bilder. Läsa text lär vi oss och på samma sätt lär vi oss av avkoda bilder och det är här som de stereotypa bilderna i t ex Tintin kräver kunskap för att man ska kunna tolka dem. 

Typer användes i tryckerikonsten för att kunna skapa många likadana bilder eller bokstäver och det är därifrån ordet stereotyp stammar. De fungerar som mallar som gör att vi kan generalisera och masstillverka, de liknar det som de vill karikera och på så sätt accentueras just de dragen som lyfts fram i stereotypen. Funktionen är att vara en markör och inte nödvändigtvis en värdering. Problematiskt blir när stereotyperna används för att kategorisera människor, olika minoriteter ges olika egenskaper och de överdrivna och nedlåtande egenskaperna upprepas på ett sådant sätt att de blir till sanningar. Rasistiska idéer som vuxna människor haft genom tiderna förmedlas vidare till barn idag, Joanna visar exempel på ett antal barn och ungdomsboksillustrationer som visar på att det finns alternativ. 

Joannas tankar kan man läsa mer om i hennes serie Bildskolan. Klicka er dit!