thrillerliv – en spännande debut

Det finns en svensk sorg som trivs bäst i nytvättade lakan och vintermörker.

Viktorialia – ett namn långt från Rullgardina, Krysmynta, men ändå som från en annan tid då livet var enkelt. Anna Viktorialia, realia och viktualier med ett liv där lycka vägs upp på vågar, köpes för pengar för för henne var ej annan att få. Bara ytan är perfekt, sillisarna fasta och toppiga, sminket på plats så kan ångesten bevekas. Åtminstone då och då. Döden däremot kan ingen fly från och redan när romanen Thrillerliv tar sin början vet vi att A-V kommer att dö i svininfluensa. Sällan har sköterskorna på sjukhuset sett ett så vacker patient med nyplattat hår och sminkningen på plats. Mamma Britta finns inte där, hon har alltid längtat bort och så ännu längre bort, men aldrig hem. Hemma däremot är mormor, tryggheten själv men som också hon är hjälplös inför smittan. Viruset som spridit sig i samhället där sanningen är att om du inte syns finns du inte. Vemodet handlar om en plats där människorna sörjer det perfekta landet som vill alla väl. Ett kyligt ställe med massivt mörker som inte ens en saga på kvällskvisten kan råda bot på. 

Äntligen får Anna Viktorialia all den uppmärksamhet hon annars bara kunna drömma om.

… men vi kanske också ska ta och tänka lite på döden,

vi kan twittra igen om en liten liten stund om vi bara tänker pyttelite på döden först.

Jessica Johanssons debutroman Thrillerliv fick en enastående fin recension i SvD och det var verkligen välförtjänt. Jag imponeras över hur hon i korta, pregnanta meningar leker med språket. Emellanåt kommer jag att tänka på Monika Fagerholm när jag läser, trasig lite såriga unga flickor som lever sitt eget universum, leker vuxna och allt klätt i ett gnistrande och säreget språk. Allitterationer, metaforer och en nattsvart humor där de unga tjejernas liv fladdrar förbi som livet kan göra när man har 10 flikar öppna på webbläsaren samtidigt och minsta aktivitet twittras, bloggas och instagrammas. Blinkningar till ett antal romaner, textrader ur Cornelislåtar, reklamjinglar, barnramsor, dikter och Mulles kolikokk blandas med enradingar som är alldeles extra. Extraordinära.

Det finns lögner i alla sanningar. 

Friktion möter fiktion och bildar ett universum av itusågade framsidesflickor.

PS. Tack Jessica för det signerade exemplaret av din debut! Nu råkar jag händelsevis känna dig men jag försäkrar både dig och alla läsare att det inte påverkat min läsning av boken. Romanen med en av årets snyggaste utsidor har också en spännande insida. (hjärta)