Snille och smak – guldkorn från Flashbacks forum

Snille och smak bygger på en enkel men problematisk idé: ta de vansinnigaste trådarna från Flashback och plocka ut de vansinnigaste inläggen samt gör dig rolig över dem. Vi tar invändningarna först så har vi stökat av det tråkiga. Första invändningen är att det naturligtvis är moraliskt förkastligt att göra sig kustig över ”dumma” skribenter, även när dessa är anonyma. Det är lite gammelmedias hämnd över det om inte annat och gammelmedia framstår som småsint (författarna Valle Westesson och Kringlan Svensson är SR-hipsters). Dessutom handlar en del av trådarna om till exempel vårdslöst drogmissbruk vilket väl adderar ett lager till av tveksamhet. För det andra missuppfattar författarna, avsiktligt eller inte, ofta uppenbart ironiska inlägg eller inlägg av ”trollkaraktär” för utslag av faktisk dumhet och det får författarduon att verka mindre smart. För det tredje bidrar mellansnacket som Valle och Kringlan själva står för inte med så mycket mer än att det formulerar om Flashbackinläggen i större font. Jag tar tillbaka den invändningen förresten. För en fyrtioåttaåring för stolt att gå till Statoil och köpa läsglasögon är det där med fontstorleken en välgärning.

Nu till det roliga och vi färdas bakåt till Gästbloggarens barndom. Ni liksom jag minns säkerligen de där hysteriska fnitterattackerna som man fastnade i. Ögon som rinner, när man försöker säga något bryter man återigen ihop och, ja man tycker helt enkelt är roligt så mycket att man tappar kontrollen över sig själv. Med några få undantag (tidiga fyllor och läsande av LOBs Excelsior) upphörde detta i elvaårsåldern för mig. Flashback i detta smakfulla urval är dock så hysteriskt roligt (naturligtvis med disclaimers för det olämpliga i att tycka detta; se stycke ett) att undertecknad kippandes efter andan på Malmö Aviation i riktning mot Bromma får dölja sitt ansikte med bägge händer och låtsas gråta eller något för att inte väcka alltför stor oro bland medpassagerarna. För att sedan upprepa beteendet på returflighten. Trådarna går inte att återberätta, men för att ge ett exempel så startar en skribent (eventuellt ett troll) en diskussion för att få råd i hur att bygga ett akvarium för dvärgdelfiner i källaren, sponsrat av grannen som genom servitut garanterar att stå för driften av akvariet även vid husförsäljning. Nu när jag skriver det låter det kanske platt, men när man står vid kanten av den bottenlösa ravin av entreprenörskap och positiv galenskap som tråden utgör kan man bara hoppa och falla fritt. Hysteriskt fnittrande.

Gästbloggare M