än klappar hjärtan – en roman om systerskap

Än klappar hjärtan är mitt första möte med Helena von Zweigbergk som författare, för mig är hon liksom spanare i mitt liv. En liten amatörspaning från mitt håll är att jag läst flera riktigt bra böcker det senaste som handlar om systrar. I Mikael Fants roman Vattnet i mars är det tre systrar som ska begrava sin mor, Anna Fredrikssons Sommarhuset handlar om tre systrar som ska fördela arvet efter sin mor och i Helenas bok är det lillasyster Lena som får veta att hennes tid är utmätt.

Det är försommar i Stockholm och Victor ska ta studenten –  än klappar hjärtan med friska slag, och den ljusnande framtid är vår?
Hans mamma Astrid är nervös och tänker mest av allt på att Victors biologiska pappa ska komma på mottagningen. Mormor Kerstin och mostrarna Sandra och Lena är också där och det är i den vackraste av försommartider som Lena får sitt besked. Hon har cancer och sommaren som följer gör att de tre systrarna tvingas lära känna varandra på ett helt nytt sätt. Stockholm byts mot Fårö och den utmätta tiden rinner snabbt ut.

Jag har lyssnat på den här boken i författaruppläsning och jag kan bara uppmana alla att läsa, eller lyssna. Det är en tänkvärd och ganska bombastisk relationsroman som trots sin excesser berör på djupet. Jag hörde Helena berätta om sitt arbete med boken och hon beskrev den som en bok med extra allt. Inga känslor är sparade på men ändå blir det inte för mycket för mig, än klappar hjärtan är en bok om kärleken och livet och döden. Och vardagen däremellan.

Fårö 2013