svindlande höjder – en grafisk klassiker
Svindlande höjder i grafisk tappning är morgondagens bokbubblarbok och jag inser snabbt varför den romantiska perioden i både konst och litteratur intresserar mig mycket lite. Det är svallande känslor, blixtar och dunder, ösregn och snöstorm, mörka och skyndsamma ritter över heden, dramatiska miljöer, bråd död, möten i hemlighet och alldeles för mycket av allt. Att det sedan gestaltas i ett seriealbum med starletestetik gör inte upplevelsen bättre. Jag förflyttas tillbaks till åldern strax innan högstadiet och tiden då jag toklyssnade på Kate Bush. Hennes Wuthering Heights är verkligen ett passande soundtrack! Jag undrar om seriealbum som de här lockar nya läsare till klassikerna eller avskräcker? För några läsare kan det kanske vara en väg in i litteraturen och det må vara hänt. För mig, som är där sedan länge är det här inte värt att lägga tid på. Lyssna på Kate istället, hon är bra!
Är inte heller särskilt förtjust i dessa seriealbum. Trots att jag hade läst och grundligt analyserat Jane Eyre på högskola innan så hade jag jättesvårt att hänga med i serieversionen, kunde inte alls skilja karaktärerna åt.. Ska tyvärr mycket till innan jag sätter mig och ger tid och ork till att läsa fler klassikeralbum.
Då har vi samma uppfattning, jag blev faktiskt besviken.
He he, det här är ingen totalsågning Anna – jag har nu totalsågat.
Ha, vi är sågningarnas drottningar!