Egypten 5x – Midaqq-gränden
نجيب محفوظ
Naguib Mahfouz fick 1988 nobelpriset i litteratur och var oerhört produktiv som författare fram till sin död 1996, han skrev 34 romaner, 350 noveller och dessutom pjäser och filmmanuskript under 70 aktiva år.
I sitt nobeltal sa han:
Jag är son av två civilisationer som vid en viss tidpunkt i historien ingick ett lyckligt äktenskap, den faraoniska och den islamska civilisationen. Den islamska kulturen karaktäriseras genom dess kunskapstörst och värdering av visdom. Den faraoniska genom sökandet efter sanning och rättvisa.
Den civilisation som Mahfouz inte nämner men som tydligt formar hans roman Midaqq-gränden är den västerländska. I den undersöker han hur den moderna västerländska livsstilen som extra snabbt kommer in i det egyptiska samhället via världskriget som pågår påverkar. ”Poeten har gått och radion har kommit.” , unga flickor har fått arbete i fabriker och möjligheten att tjäna pengar genom att ta värvning lockar. I den brittiska armén är det duglighet som räknas och också en gatpojke kan få en utbildning och god ställning. Midaqq-gränden heter alltså den klassiska arabiska romanen som publicerades 1948 och som stått i min hylla allt för länge. När den nu äntligt blev läst så upptäckte jag en underhållande och ganska lättillgänglig berättelse om ett land mitt emellan tradition och modernitet. Boken är skriven 1948 och utspelar sig till stor del i en trång och mörk gränd i Kairo.
Där bor och verkar ett utsnitt av Kairos invånare och jag får möta ett persongalleri noga utvalt. Där är den unge mannen med drömmar om kärlek, den unga kvinnan som också drömmer om kärlek men allra mest om vackra ting, äktenskapsmäklerskan som ordnar till bröllop som i första hand är affärstransaktioner, den homosexuelle caféägaren som döver sig med hasch, bagerskan som hunsar sin make och direktören som gör att för att hålla sig ung och viril. (Grönt vete med duvkött ska var ett hett tips för alla hugade.) Religionen finns där som en fond, folket i gränden söker sig till mullan för rådgivning i stort och smått men jämfört med andra egyptiska romaner som jag läst spelar religionen en ganska perifer roll. Det här är en sedelärande roman men den slutar inte alltid som man skulle vilja, det gör berättelsen extra trovärdig. Trots att karaktärerna är valda för att föra fram en poäng så är de så skickligt sammansatta att jag som läser blir både arg och besviken när de gör felval. Jag kan läsa mig till att Mahfouz böcker blivit mycket populära i sitt hemland tack vare filmatiseringar och det kan jag tänka mig. Boken är som en helikopterfotning över livet i gränden, den zoomar in på människorna, zoomar ut igen och tar ny sats. Kärlek, svek, drömmen om lycka och rikedom. Vardagsdramatik och brutna lojaliteter. Perfekt filminnehåll!
Egypten 5x är en serie inlägg med litteratur om eller från Egypten i fokus, fem inlägg – fem dagar i rad. Hääääng med!
Jag har läst en annan bok av honom som var sjukt tråkig. Jag läste kan fel bok?
Den här var i vart fall inte tråkig, så är det enda jag läst också. Kanske ngn annan bloggare har koll. Vad säger Josefin på nobelprisprojektet? Jag surfar dit!
För mig blev boken också en mycket trevlig överraskning, tror att det var i fjol som jag läste den. Gillade de många olika karaktärerna.
Jag hade väntat mig en annan sorts bok så överraskning är förnamnet. Glad att jag läste!