Sudan 5x – Minaret

Minaret börjar i Karthoum, Sudan. Den unga flickan Nawja lever ett priviligerat tonårsliv med modekläder, västerländsk skolgång, diskoteksbesök och tjänare som sköter om hemmet. Fadern är en av presidentens närmsta män och när det sker en statskupp blir han arresterad och avrättad för korruption. Fallet blir dramatiskt och familjen flyr till London där modern snart också dör. Tvillingbrodern går ned sig i missbruk och hamnar i fängelse, kvar blir Nawja. Utan ordentlig utbildning är det livet som hemhjälp i olika muslimska familjer som är det enda alternativet.

Nawjas bakgrund gör att hon känner sig alltmer utanför, när modern dör så blir hon inbjuden att bli involverad i livet i moskén. Det gör att hon kan känna allt starkare samhörighet och skapa en muslimsk identitet, ritualerna, kläderna och halalmatlagningen skapar den trygghet som hon saknat och vännerna, bönerna och föreläsningarna i moskén bildar ett socialt sammanhang där hon är både respekterad och omtyckt. Hon byter, av både tvång och senare eget val, livsstil från ett egoistiskt liv med ytlighet och konsumtion som enda mål till ett rofyllt liv fyllt av ödmjukhet och acceptans och någonstans här utmanar Minaret mig och mina föreställningar. Religionen beskrivs som en sammanhållande och helande kraft som hjälper Nawja att leva ett liv i harmoni, bruket av slöja, särskilda avdelningar i moskén för kvinnor och arrangerade äktenskap beskrivs som en frihet för kvinnan och det är en bit från de jämställdhetsideal som jag själv vuxit upp med.

Det både känns och märks att Leila Aboulela har skrivit en roman där hon använt egna erfarenheter, hon är född i Kairo, uppvuxen i Sudan, har studerat i London och bor numer i Förenade Arabemiraten. Det är en vacker, lågmäld och närmast poetisk roman som hon skrivit som ger mig ett nya perspektiv och utmanar min världsbild!