”Världen går vidare med eller mot vår vilja. Jag går liksom miljontals andra människor, styrd av vanans makt, i en lång karavan uppför och nedför, en rast och sedan vidare.”
Utvandringens Tid av Tayeb Salih är en arabisk klassiker som kom ut första gången 1969 och jag kan läsa att den 2001 utsågs till 1900-talets viktigaste arabiska roman. Härligt fyndade jag den på bokmässan och själva boken är så vacker i min hand, den mörkt blå färgen sätter den melankoliska ton som slingrar sig genom boken. Tayeb Salih är från Sudan, han presenterar sig som afrikansk muslim och religionen framställs som ett pålitlig gammal vän i en föränderlig värld – någon man respekterar men också utmanar ibland.
Det är byn vid Nilens strand som är romanens skådeplats, runt omkring breder öknen ut sig och ett återkommande bildspråk är resan, resan från och resan till. Till byn återvänder berättaren efter att ha studerat poesi i England och där har också den mystiske Mustafa Sa’id bosatt sig. Med tiden vecklar berättelsen ut sig och gränserna mellan berättaren och Sa’id suddas alltmer ut.
Det här är en liten kort roman med ett glimrande innehåll, bildspråket och miljöbeskrivningarna är fantastiska och den har ett tydligt politiskt budskap. Kolonialism, utbildningssystem och kvinnlig omskärelse är några ämnen som skickligt diskuteras, ofta är de de äldre i byn som är sanningssägarna. Berättelsen om hur Mustafa Sa’id, som är den förste sudanesen som får möjlighet att studera i England bittert hämnas det koloniala förtrycket genom att förnedra deras kvinnor är fascinerande och det kan vara svårt att helt greppa det fatalistiska sättet att leva. Han väljer att flyta med floden och budskapet är att vi följer våra öden såsom floden rinner mot havet.
Om den stöter på ett berg, viker den av österut. Om den rinner ut på en låg slätt, fortsätter den åt väster. Men förr eller senare stadgar den sig i sitt förutbestämda lopp mot havet i norr.
Vill man läsa mer en ordentlig genomgång av Utvandringens Tid så har Sigrid Kahle skrivit ett intressant efterord där hon både diskuterar innehållet och samhällskontexten. Kan också passa på att tipsa om den fina hemsidan Macondo som är en sökbar förteckning över författare och litteratur som kommer från länder utanför Europa. Många, för mig okända, författare finns att upptäcka där. Tills dess kan jag leta fram mitt gamla ex av Joseph Conrads Mörkrets hjärta, det är inte utan att där finns vissa likheter!
Spännande!!
Ja, det är en roman som jag ramlade på av en slump och som sedan fått en plats i min hylla. Ganska få böcker förunnat 🙂
Jag hade lite svårt för den här boken, om jag minns rätt så läste jag inte ens ut den.
Vad var det som du inte gillade? Jag tyckte språket med de arabiska ordspråken insprängda var fint.