Ännu en markusbok – det var efter att ha sett Marcus fina foton från Mommsenstrasse 4 som jag definitivt bestämde mig för att läsa Jessica Kolterjahns litterära fantasi om ett år i Karin Boyes liv. Året är 1932, platsen är Berlin och Boye har rastlös och deprimerad rest till staden för att genomgå psykoanalys, hon vill förtvivlat gärna botas från de drifter som rasar i henne. Varje gång hon bejakar dem, det hon kallar giftet rasar hon ned i de djupaste depressioner och då kan hon varken skriva, älska eller leva. Jag förundrades över Kolterjahns förmåga att förvalta den historia som är Boyes,
Ännu en markusbok – det var efter att ha sett Marcus fina foton från Mommsenstrasse 4 som jag definitivt bestämde mig för att läsa Jessica Kolterjahns litterära fantasi om ett år i Karin Boyes liv. Året är 1932, platsen är Berlin och Boye har rastlös och deprimerad rest till staden för att genomgå psykoanalys, hon vill förtvivlat gärna botas från de drifter som rasar i henne. Varje gång hon bejakar dem, det hon kallar giftet rasar hon ned i de djupaste depressioner och då kan hon varken skriva, älska eller leva. Jag förundrades över Kolterjahns förmåga att förvalta den historia som är Boyes,
Lyssnade på Jonas Gardells sommarprat i lördags och började småle när jag hörde överste Hatis – ett, två, tre, jämna steg! När dottern var sådär två älskade hon Djungelboken och gick ofta med ena handen runt näsan och den andra som en snabel, långa rader med mammor och pappor skulle det vara bakefter. En och annan farmor slank med också… När jag nu, efter många år, hörde den klämmiga biten igen insåg jag att kassettbandet som vi spelade i bilen troligen påverkade dottern mer än vad vi trodde. Inte för att jag tänker eller tror att hon ska bli en så’n som går genom livet i marschtakt
Precis som för Lyran så erkänner jag att jag är omöjlig att köpa bokliga presenter till, jag har liksom ofta läst det som intresserar mig, eller möjligen ratat för att det inte alls intresserar mig. Är lite svart-vit i min läsning och vissa författare och genrer göre sig icke besvär…
I tematrion idag uppmanas vi att tipsa om passande presentböcker. Jag gör en fuling eftersom jag inte kan begränsa mig:
Till en läsande svärmor så tipsar jag om Ellen Mattsons Vinterträdet, sydkoreanska Ta hand om min mor och Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn.
Till en frankrikefrälst
… Läs mer 
Under denna rubrik skriver Gästbloggaren om böcker som bloggen redan avhandlat. När de var aktuella. Lika delar okunskap, arrogans och dåligt minne garanterar dock att reflektionerna är opåverkade av vad som skrevs på recensionsdatum.
En berättelse om en massmördande son (skolskjutning) sedd genom mammans ögon när hon återberättar historien för att förstå bland annat sin roll i den kunde blivit mycket mer schablonfylld än Vi måste prata om Kevin. Mycket mer. Ur den ofrånkomliga självanklagelsen stiger en stenhårt osentimental kvinna fram, armeniskättade Eva Katchadourian, något … Läs mer
Radiotipsen haglar här på bloggen just idag. Idag (om fem minuter sådär) kan man lyssna till den första av fem nyskrivna noveller. Sami Said är först ut med sin text Djingis som handlar om en universitetslektor som oväntat får ett SMS från en gammal vän. Han blir inbjuden att hålla bön för vännens far, om han nu bara kunde minnas vem av vännerna han döpt till Djingis i sin kontaktbok? När de båda vännerna möts i den nybyggda mosken inser de att deras liv ser annorlunda ut nu, de försöker att hitta tillbaks till barndomens gemenskap men klyftan är för stor.
Hinner man inte lyssna direkt så är det förstås… Läs mer
Sommarpratare idag är Liv Strömquist, hon med den osedvanligt vassa pennan ni vet!
I familjen har vi läst och gillat hennes seriealbum:
och så har vi sett föreställningen Whatever LOVE means. Strax efter klockan ett slår jag på radion och lyssnar!
… Läs mer
5 av 7 är mitt facit hittills. Visst borde jag se till att lyssna på Fallvatten och Krimineller också innan utdelningen av stora ljudbokspriset på mässan 26 september?
Det är ett grymt starkt startfält och jag måste erkänna att jag uppskattade de fem jag hittills läst på många sätt. Ska jag hålla tummarna för en titel så långt så får det bli Khemiris Jag ringer mina bröder. Den är extremt begåvad, oroande och passar ovanligt bra som ljudbok.
Vilka är era favoriter?
– Jag har ett säkert kort, funkar varje gång!
Jag tror det var på en träff med Göteborg Läser som Marcus berättade om den titel som han alltid rekommenderar när han har en villrådig kund framför sig i den lila butiken. Jag hoppas att alla hans kunder blir lika nöjda med hans tips som jag blev för det här är en av årets bästa!
Paradisträdgården av den amerikanska författarinnan Amy Waldman är en sån där bok som jag trillar pladask för, den tar sin början två år efter 9 -11 och en kommitté har kommit överens om hur minnesmärket ska se ut. Det ska bli en kvadratisk trädgård som skall korsas av två… Läs mer
Nu är det vetenskapligt bevisat att rådjuren på Tjörn föredrar vitt framför blått. I min rabatt som vanligen är blå/lila och vit med några rosa och limegröna toner så finns i år bara blått och lila. Hur roligt är det? Hoppas nu bara att rosorna, floxen, riddarsporren och fänrikshjärtat smakade bra…
… Läs mer 
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer