the Great Gatsby – en riktig räkmacka
Ni vet när det blir för mycket av allt, sådär att till slut växer majonnäsen i munnen och det mesta känns bara flottigt. Är man positivt lagd kan man säga överdådigt och är man mer pessimist så är överdrivet mer passande. The Great Gatsby är en hollywoodräckmacka med tillhörande moralkaka som efterrätt, utan begränsningar. Kläder, miljöer, 3D-effekter (vad nu 3D ska tillföra kan man fråga) och själva grundstoryn har i filmen dragits till sin absoluta spets. Symboliken, tävlingen mellan gamla pengar och uppkomlingar och greppet med författarens alterego som berättare blir i många stycken too much. Det är festande som om inte någon morgondag funnes, det är en kärlekshistoria så tillyxad att också barn kan förstå, och över hela spektaklet vakar den allsmäktige med sina allseende glasögon.
Mrs E hade dagen till ära sitt fina halsband på. 🙂 |
Vissa delar av filmen gillade jag dock riktigt mycket och någon i bok å bio-gänget sa att dialogen håller sig nära F Scott Fitzgeralds, i några av scenerna tycke jag mig kunna känna en liten vindil från svunnen tid. 1925 kom boken och skildringen av mellankrigstiden, nya tankar smyger sig in i samhället (á la Downton Abbey fast i annan miljö) och den vemodiga känslan av att slutet på en tidsålder är nära gillar jag. Citaten och texterna tyckte jag också om och musiken var riktigt bra. Fräcka moderna basgångar, jazz och lite charleston!
Gästbloggar’n tipsar om SvDs understreckare där man kan läsa en mycket intressant text om fenomenet Gatsby. Läs den, läs boken och se filmen om du kan köpa att du får en showfilm som målar med den mycket breda penseln för att passa alla smaker. Tydligen har det gjorts ett antal filmer tidigare, som jag inte sett (här outar jag utan blygsel mina kassa filmkunskaper) kanske vore det ett sommarprojekt att se dem? Annars kan man ju alltid podda ned Lundströms bokradios bokcirkel och lyssna på deras samtal. Regnig midsommar ahead?
PS. Läs gärna Gästbloggarn’s klassiker i blindo , han har till skillnad mot mig läst boken nyligen!
Har bara sett trailern i samband med biobesök, det räckte nästan 😉 Gatsby anno 1974 med Mia Farrow och Robert Redford, mmm …
Då får jag håll utkik efter den då. Tack för tips!
Jag tyckte att 3D-effekterna var snygga i början, men sen vande jag mig vid dem, å det blev det inte särskilt. Men det är så det brukar vara med 3D tycker jag. Lite onödigt så där…
Förra inlägget var från mig… råkade vara min man som var inloggad…
Jo men några av 3D effekterna kändes ok men inte i stort. Det blir ju lätt så att effektsökeriet blir det viktiga och styr filmen…
vi får se… kanske, minns lite från 1974
Den får jag se i sommar.
I vanliga fall brukar inte filmer få mig att vilja läsa boken men efter att ha sett filmen så vill jag faktiskt läsa boken. 🙂 Undrar om det var för att jag inte läst boken och inte visste så mycket om vad den handlade om som jag gillade den…
Härligt att du tyckte om filmen. Det är alltid roligare att gå från bion med myskänsla. Jag ska också läsa boken, tror jag har läst hela för länge sedan men det är helt klart dags… Jag läste Tender is The Night för int så länge sedan. Den var iaf bra.