Just den senaste veckan har titeln på Sue Townsends nya på svenska appellerat ovanligt mycket till mig. Kvinnan som gick till sängs i ett år, kvinnan som låg i en solstol i skuggan med syrendoft i näsan (är visserligen jag men ändå), kvinnan som bara måste ta en paus.
Eva är drygt 50, de matematikbegåvade tvillingarna har just lämnat hemmet för universitetet, maken har inrett sina trädgårdsskjul med både planetarium, älskarinna och kylskåp. Eva bestämmer sig plötsligt en dag för att gå till sängs och inte stiga upp. Mid-life crisis. Stavas det.
Sue Townsends humoristiska och drastiska formuleringar, udda persongalleri och smått bisarra förvecklingar underhåller och precis som en gång Adrian Mole är Eva Beaver en huvudperson som man inte kan undgå att tycka om. Jag gillar Townsends kvicka texter där var och varannan mening platsar i en standup, hon skruvar berättelsen ett par extra varv men ingen kan missa budskapet. Stanna upp, ta en paus. Man vet inte vad som kan hända…
En som vågade slänga sig ut i det osäkra är Pia Printz som startade sitt bokförlag för två år sedan och i senaste Vi Läser kan man läsa om livet som liten bokförläggare och hon kallar förlagets profil intelligent underhållning, jag skulle kanske lägga till feelgood med kvalitet. Jag läser gärna böcker från flera av de mindre förlagen: Gilla, Sekwa, Brombergs, Weyler och Tranan finns ständigt i min läshög och det är extra kul att de är så positiva till oss bokbloggare. Inte sagt då att jag alltid gillar allt de ger ut men mycket, som till exempel boken om kvinnan som gör det där som säkert fler än jag någongång drömt om. Går till sängs ett år, eller två. Med en bok, eller två.
Sue skriver ju roligt, vi får se om jag ramlar över boken (min kompis satsade på fallskärmshopp och älskare i stället 🙂
Jag får begrunda alternativen, det kan ju funka med att köpa MC också…
Det är något visst med de mindre förlagen och deras böcker. Och en eloge till dem som orkar kämpa på lite som David mot Goliat.
Ja, jag tycker om mångfald. Det borde bli så att det blir ett större utbud med många aktörer. Det gillar jag!
Vadå livskris tänker jag medan jag läser? Hon gör ju ett medvetet val, tar tag i sin livssituation och tänker över sitt liv ordentligt. Hon är inte en passiv kvinna med medelålderskris..utan en stark kvinna tänker jag.
Jag skriver inte att hon är passiv, bara att hon har en mittilivetkris som hon hanterar på ett drastiskt sätt. Pragmatiskt ser hon till att styra upp sitt liv och samtidigt har hon ingen masterplan som hon följer, hon tar möjligheterna som de kommer. Det är befriande, dessutom är hon befriande ego. Det kan man också gilla!