du lär mig att bli fri – del 3

1899 var året då Sophie Elkan slutförde sin dokumentärroman om John Hall och Selma Lagerlöf skrev En Herrgårdssägen och många brev ägnades åt genomgång av de böckerna. I Du lär mig att bli fri kan jag läsa Selmas brev och följa deras gemensamma arbete. Som framgår ur citaten så var det omfattande och noggranna förslag till redigeringar som Selma skickade till Sophie. Sophies brev finns inte med i den här samlingen varför det är svårt att veta huruvida hon följde Selmas råd och om hon närläste Lagerlöfs texter lika noga.

Några citat:

Lagerlöf svar på brev den 2 februari 1899:  Jag väntar Hall nu hvarje post och är mycket nyfiken. Jag är mycket öfvertygad om att den är bra, men nog skulle jag bli bra om jag tyckte om den, som jag tycker om första kapitlet och fru Ulfsparre.


Lagerlöf, torsdag kväll (början av februari) 1899: Käraste. Det har händt mig något rätt märkvärdigt. Hela förra natten surrade din John Hall omkring i min hjärna så jag fick ej sofva trots två antifibrinpulver. (…) 
Allt skulle således vara oförändradt med de rättelser, som funnos i mitt första bref inberäknade, ända till och med tredje kapitlet. 4 de  kapitlet scenen mellan Björnberg och Hall skulle utbytat eller strykas. 5 te kapitlet v. Jacobsons kärleksscen skulle om möjligt göras på Gunnebo sedan Kristine blifvit förlofvad. Men den, som skulle öfverraska de båda kurtiserande skulle vara John, och John skulle taga saken på alvar. (…) Efter detta borde i familjerådet fattas beslut att John skall få Inga Åberg till lärarinna för att lära litet lättsinne. 6 te kap. John skulle se Constance dansa och John skulle åter bli ond. Han skulle finna det afskyvärdt, att ett barn vore så kokett och utställdes till allmänt begapande. 7 de kap. Björnbergska kriget. Jag vet också detta, men är ej fullt nöjd. Så det talar jag om en annan gång. (…)
Du förstår, att John bör alltid ha rätt, men han är så opraktisk att han alltid får orätt och blir löjlig därför att han ej förstår att välja medel och mål. Endast på finska resan ska han ha det bra. Då råkar han enkelt och hederligt folk.
(brev 394)