du lär mig att bli fri – Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan

Du lär mig att bli fri heter samlingen av brev som Selma Lagerlöf skrivit till Sophie Elkan som Ying Toijer-Nilsson valt ut. Hon skriver i förordet att hon läst hela brevväxlingen som rör sig om fler än 3200 brev, vissa 20 sidor långa eller mer och skrivna med både suddig handstil och svårtydd layout. Urvalet av breven publicerades första gången 1992 och jag läste samlingen under tidigt 90-tal. Redan då  fascinerades jag av det komplexa förhållandet mellan Selma Lagerlöf och Sophie Elkan. Toijer -Nilsson skriver:

Jag har kommit så nära två människor som det är möjligt. Följt historien om en vänskap, där svärmisk förtjusning djupnar till öppenhjärtig förtrolighet. Kriser skakade den, författarrivalitet, svartsjuka men trofastheten segrade tills endast ett återstod: tröst och bistånd i sjukdom och dödsångest. Sophie Elkan fick en vän, som tålmodigt uthärdade nevrotikerns tilltagande lynneskast. Selma Lagerlöf fick en världsvan intellektuell reskamrat, som vidgade hennes horisont. (s 5)

Nu har jag inte läst om hela brevväxlingen utan koncentrerat mig på de åren runt 1899 då Sophie fick John Hall utgiven och Selma En herrgårdssägen. Det som framgår av de utvalda breven är en stark både personlig och yrkesmässig relation. De diskuterar i detalj varandras texter både vad gäller handling och form och visst framkommer där också rivalitet:

Tack för brefvet! Det var då förfärligt att du redan skrifvit ett helt kapitel. Ska vi börja kappas. (…)
Det är roligt att du gör Hall rolig. När jag i våras öfverföll dig med att skrifva ”vad som aldrig hänt” ¨, så var det ej så mycket för din sjukdomshistorias skull, som för doktor Josefs, som jag då just gnott igenom. (…)
Inte tänker jag särskildt på sommaren. Jag vet ju att jag får vara med dig och så frågar jag ej efter något mer. Så är det att vara kär.  

Din Selma
(brev 248)

Om någon vecka eller så återkommer jag med fler utdrag ur boken som är mycket, mycket spännande att läsa med Göteborg Läser-glasögonen på!

PS. Linda har intervjuat Marie Hjalmarsson Engelke för Göteborg Läsers räkning. Har man missat det så finns det att hitta här!