englander totalsågad i SvD

Englanders hajpade bok varken rolig eller djup – så lyder rubriken till Eva Johanssons recension i SvD idag och hon skräder verkligen inte orden. Sällan har jag läst en sådan totalsågning och sällan ger jag mig in i samtalet kring litteraturkritik. Jag själv är en vanlig läsare som inte alls har den utbildning eller erfarenhet som en kritiker har men jag måste faktiskt erkänna att i det här fallet blev jag förvånad. Och överraskad.

Nu råkar det ju vara så att vi är ett gäng bokbloggare som närläser just den här novellsamlingen och jag har därför både läst den noggrannare än vad jag brukar och samtalat om den mer än jag brukar och därför sticker jag ut näsan just den här gången och säger. Jag håller inte med!

Jag håller inte med om att  ”hur han än väljer att skriva är prosan ointressant, gestaltningen ytlig och budskapet övertydligt. När han försöker vara rolig blir han pinsam, när han vill vara djup likaså.” och antagandet att han betalt sina vänner för att de ska rekommendera hans bok känns verkligen sådär. Närmast onödigt och på gränsen. 


Vad jag tycker om Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank kommer att komma fram tydligt i min serie novellreflektioner som dyker upp här på bloggen de närmsta veckorna, den första pubbade jag idag. Välkommen att läsa.


Vad tycker ni novellcirklare? Håller ni med?

– en novellvåg i bokbloggarhavet –