anjum hasan – indiska i tiden

”Men vad händer sen, när du har allt du önskade?”frågar Sophie sina unga, välutbildade, medelklassvänner som hon träffat i den indiska staden Bangalore. De drömmer alla om ett lyckligt liv någon annanstans, i Europa, USA eller Australien där gatorna är antiseptiskt rena och allt går att köpa för pengar. Sophie har flyttat från den lilla staden i bergen till storstaden och har 24 år gammal ett jobb som textare av amerikanska filmer, en pojkvän och livet handlar om att festa, shoppa och stryka. När Sophie stryker sina kläder om och om igen får hon ordning och reda i det röriga storstadslivet, hennes pojkväns pappa har ett annat recept. Ät och sov regelbundet – det är hela fundamentet för tradition och framsteg.
Konflikten hos den unga indiska generationen mellan tradition och framsteg, föräldrarnas förväntningar och personliga önskningar är Anjum Hasans tema i Bort, Bort och jag hade verkligen sett fram mot att läsa den här omskrivna indiska samtidsromanen men läsningen har gått trögt. Tröttande layout på sidorna och liten text och dessutom har jag haft svårt att engagera mig i Sophies liv och val och jag stör mig på att ungdomarna har så lite handlingskraft. Kanske beror det på mina egna förväntningar, senaste indiska samtidsromanen jag läste var The White Tiger av Aravind Adiga och i den har berättarjaget ett driv, en ambitition och vilja. Miljöerna och dialogen i den var fylld av samtidskritik och ironi och kanske trodde jag att Bort, Bort skulle vara en liknande roman. Det var det nu inte utan Bort,Bort är i mitt tycke en OK roman, ganska lakoniskt berättad om en ung kvinna som undersöker vad som egentligen spelar roll i livet och istället för att längta bort, bort hitta hem, hem:
”Vi försöker alla nå något slags överenskommelse med oss själva. Det är det som är viktigt – att vara nöjd med sig själv. Gilla sitt liv. Hitta sitt liv först och främst.”