kvinnan i rummet

Långhelger är härlig lästid och för min trötta hjärna passade den första delen i avdelning Q – Kvinnan i rummet.

Många är de bokbloggare som tipsat om serien och det med rätta. Det här är en spännande, närmast gastkramande historia och inget för de som lider av klaustrofobi. Jag gillar särskilt att poliskommisarie Carl Mörk är en man med humor och distans, hans sidekick Assad och han gör att man småfnissar sig igenom den här i grunden mycket otäcka historien.

Mörk har, efter en tragisk dödsskjutning av en kollega, varit sjukskriven från Köpenhamnspolisen och mest för att hålla honom sysselsatt skapas avdelning Q. Det är en Cold Case-avdelning och det första fallet som han tar sig an handlar om den försvunna politikern Merete Lynggaard. Mörk ser genast att den gamla utredningen, gjord av den mobila mordkommisionen, har mängder av brister och fallet börjar nystas upp.

Jussi Adler-Olsen har med den här första delen i serien satt tonen, det ska underhålla, beröra och oroa. Han vill, som de riktigt bra svenska deckarna, diskutera sin samtid och sätta fingret på missförhållanden och problem. Jag undrar jag om det här är blivande TV-serier á la Roslund & Hellström? Borde kunna bli hur bra som helst!