The Reader – Högläsaren var den fina romanen som jag köpte med mig som minne från vårt besök i Berlin i november. Nu så är den läst och det var en härlig höjdare! Som alla riktigt bra romaner så har den en spännande handling och diskuterar de stora livsfrågorna med moraliska dilemman som nav. Kan människor vara oskyldiga i juridisk mening men moraliskt skyldiga eller vice versa? Finns där kollektiv skuld eller är det något personligt? Dessutom är det en vacker kärleksskildring. Oemotståndligt för mig!
Det är efterkrigstyskland och handlar om den unge pojken Michael i Berlin som av en slump träffar den mycket äldre Hanna. Hon inviger honom i kärlekens konst, hon längtar efter bildning och pojken läser högt för henne ur sina skolböcker. När han senare som juridikstudent möter Hanna i rättsalen förstår han att hon tidigare tagit värvning i armén och arbetat som lägervakt i krigets slutskede. För mig som har en juridikstudent i familjen så var diskussionerna i boken kring skuld intressanta. När han diskuterar med sin far om han mot Hannas vilja ska vittna till Hannas fördel så menar fadern att det finns inget som kan motivera ett sådant beslut:
– Not even if they themselves would be happy about it later?
– We’re not talking about happiness, we’re talking about dignity and freedom.
Alldeles särskilt gillar jag förstås delarna som beskriver orden och litteraturens makt. Genom världslitteraturen som Michael läser får vi ett moraliskt rättesnöre att hålla fast vid och Michael är obrottsligt lojal mot sin ungdoms kärlek. Jag är glad att jag äntligen har läst den här fina romanen som bl a Bokmania, Beroende av böcker och Ciccis bokblogg har hyllat. Filmen får det bli under jullovet!
Jag läste den för flera år sedan och blev väldigt förtjust. Den är helt klart värd att läsa om.
Har du sett filmen?
Den är verkligen riktigt bra och lika så filmen, vilket inte brukar vara så vanligt. God fortsättning!
God fortsättning till dig också! Jag ska verkligen ta och se filmen.