The Pregnant Widow (Martin Amis)

Sex, åldrande och kroppsfixering. Och sex. Först fattade jag inte alls vad The Pregnant Widow handlar om där den hoppade lite överarbetat mellan nutid och 1970. Ett 1970 där en trio – Keith med sin flickvän och dennas kompis – tillbringar en sommar vid en pool i Italien. Långsamt faller bitarna på plats. Keith är en tjugoårig romantiker när sommaren börjar och en tjugoettårig cyniker när den slutar. Tiden ändrar i raketfart förutsättningarna för kvinnlig sexualitet och Keith är omgiven av kvinnor på olika  punkter på frigörelseskalan. Och så kroppsfixeringen då, runt poolen där toplessolande gjort sin entré och en kortvuxen friare kompenserar sin bristande längd med diverse gymnastiska övningar.  Vid framåtblickarna till nutid tas ämnet om den åldrande kroppen upp. Amis vänder och vrider på allt när den loja sommaren framskrider.

Ur den vindlande berättelsen framträder så småningom ett drama, ett spänningsmoment som inte skall avslöjas här. Berättelsen tar i alla fall minst en oväntad vändning redan innan sommaren är slut och sällskapet återvänder till London. Då återstår en fjärdedel av boken som blir till en epilog som förklarar vad som egentligen hänt under semestern. En epilog, för boken hade klarat sig utan denna om Amis inte velat skruva allt ett varv till. Den lite drömska stämningen ersätts av något svårdefinierat. Satir kanske. Det är kul, det är elegant, det är kanske lite väl ekvibrilistiskt av Amis men skickligt. Jag önskar jag hade kunnat skriva mer, men ni får läsa den här lilla pärlan själva. Fanns ett ex kvar på rea på Bokia Avenyn. Först till kvarn. Och för att inte avskräcka eller göra någon besviken: det är inte explicita sexskildringar i boken. Amis lyckas skriva 470 sidor i ämnet utan särskilt mycket snusk alls. Jag sade ju att han var skicklig.

/Gästbloggare M