den sista safarin

Jag ska outa direkt – jag gillar Deon Meyer! Det här är den femte kriminalromanen jag läser från hans penna och hans intelligenta sätt att berätta om ett land i stor förändring är både välskrivet och mycket spännande. 


I Den sista safarin möter jag som läser den avdankade privatdetektiven Lemmer, han har tröttnat på livet som livvakt i maktens korridorer och bor nu på landsbygden i Sydafrika. Fröken Emma le Roux tar kontakt för att hitta sin bror, hon tycker sig ha sett honom på TV i samband med ett mord i Krügerparken. De beger sig ut på resa för att tillsammans leta och det Sydafrika som de reser i är ett helt annat samhälle än det som var då för tjugo år sedan när brodern försvann. Sökandet börjar på en farm som försöker rädda savannens städare: gamen och Meyer beskriver ett samhälle där det finns mycket att rensa upp. Blood safari är den engelska titeln och här handlar det om en diskussion om släktband, klasskillnader, kulturkrockar och hur naturens resurser, rätten till land fortfarande är en omstridd fråga i den bräckliga demokratin. Jag tänker inte avslöja handlingen men jag hoppas att många, många hittar till den här grinige privatdetektiven med sin alldeles egna Lemmers lag:

1. Lägg dig inte i
2. Lita inte på någon

Vill man läsa mer om Deon Meyer kan man kika in på hans hemsida och är man nyfiken på landets Sydafrika och dess litteratur så avgår surftåget den 15 maj. Gratis biljett och Ivana lovar att berätta om både Agaat och Den sista safarin.


Mina tankar om Meyers böcker som getts ut på svenska hittills hittar alla hugade HÄR!