Ingen som följer min blogg har väl undgått att märka att jag gillar Lars Saabye Christensens romaner. Nu ligger Beatles här i min hylla. På norska. Oj, oj vad jag ser fram emot den. Måste dock koncentrera mig så mycket när jag läser så att det lär ta ordentligt med tid. Hur är det med er andra, läser ni på norska? Vilka norska böcker ser ni fram emot att läsa i sommar? … Läs mer
Lust på lite Edvard Munch? Just nu kan man se utställningen Kärlek, ångest och död på Göteborgs Konstmuseum. Kanske en aning dystert en redan regnig och blåsig dag, men det är ju inomhus!… Läs mer
1978 i mars föds den lille gossen och hans första månader i livet blir dramatiska. En pyroman härjar i bygden och samma dag som Gaute ska döpas i den lilla kyrkan i södra Norge brinner det igen. Berättelserna om pyromanen blir en del av pojkens uppväxt och trettio år senare bestämmer han sig för att närma sig dem, att försöka samla ihop delarna av det som hänt den där våren. Pojken har blivit författare och flytten tillbaka till barndomens bygd blir början på en resa i mångas minnen.
Det är författaren som berättar historien här och Gaute Heivoll är ännu en norrman som spinner sin bok runt sig själv, det
”Om någon, som har hört talas om den gamla staden Kungahälla, skulle komma till den plats vid Nordre älv, där den en gång var belägen, skulle han helt säkert bli mycket förvånad. Han skulle fråga sig om kyrkor och kastell ha kunnat smälta bort som snö eller om jorden har öppnat sig för att sluka dem. Han är kommen till ett ställe, där det i forna tider stod en mäktig stad, och han finner inte en gata, inte en skeppsbrygga.”
– ur Drottningar i Kungahälla av Selma Lagerlöf, 1899
Så börjar samlingen av fornnordiska berättelser som jag brukar använda, i anpassad form, i undervisningen
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer