skjut apelsinen

Jag har ännu en gång hamnat i ett stim av böcker som handlar om ungdomar som är mitt i vilsenheten där mellan barndom och vuxen. Just nu läser jag Vi måste prata om Kevin som är så gripande att jag måste läsa den i små portioner och för några veckor sedan läste jag Mikael Niemis ungdomsbok Skjut Apelsinen. Båda böckerna handlar om ungdomar som inte ser någon annan utväg än att provocera fram en reaktion. Med våld eller med dikter, med ett på ytan självvalt utanförskap eller genom ren mobbing försöker pojkarna skapa sig ett liv.

Med betoning på pojkarna, för det här är båda böcker med pojkarna i centrum. I Skjut Apelsinen är det gymnasiet en svensk småstad och eleverna kategoriseras som antingen skitar eller idioter. Hur ska man kunna vara sig själv där i mellanrummet mellan de bortskämda medelklassbratsen och de kuvade arbetarungdomarna? En väg är att utmärka sig med udda klädsel och i gerillastyle sätta upp dikter över hela skolan, en annan är att skaffa sig en position helt utanför samhällets normer.

Det här är en rå, frispråkig, grabbig bok om att växa upp som kändes mycket lång från min verklighet. Just därför var den en spännande läsupplevelse, jag läste den strax efter Pojkarna och sällan har två böcker med liknande teman varit så olika. Hoppas nu bara att ungdomarna hittar till böckerna, jag kan också se Skjut Apelsinen som en välgjord TV-serie. Hallå SVT? Läser ni?