plötsligt är det novellernas tid

Läser just nu Fredrik Lindströms novellsamling på min läsplatta och förundras över att novellen som form har smugit sig fram och plötligt är i var mans hand. Säsongens sista babel ägnades åt novellen och efter det programmet läste jag genast 2xJonas Karlsson. Jag inser när jag summerar årets läsning att jag läst fler noveller 2011 än jag gjort på åtminstone 20 år tidigare. Riktigt kul är det att hitta till något som varit nästan bortglömt, under studietiden lästes en och annan men sedan har det varit skralt. Adichies novellsamling Det där som nästan kväver mig, Amos Oz Lantliga Scener, Sorgesång för Easterly, Alice Munro x2, ja listan blir lång över årets och jag gillar det korta formatet, den koncentrerade formen och att författarna kan experimentera med språk och innehåll lite friare jämfört med romanen. För alla som gillar Downton Abbey så kan jag rekommendera Katherine Mansfields noveller, en ung kvinnas perspektiv på åren 1910 – 1920 i novellform. Novellix heter förlaget som specialiserar sig bara på noveller, tillsammans med en ask choklad på Pressbyrån kan man nu hitta – en novell.

Nu har jag den fina julklappen Be för mig i tusen år, ru och ett förträngt rec ex Från det femtonde distriktet som ligger på min hylla och väntar – lite Fredrik Lindström först bara så är det snart en kinesiska, en vietnamesiska och en kandensiska på tur! Pröva en novell redan i kväll!