Då har vi cirklat igen. Sju stycken läsande tjejer i ett kök med god fika, julklappar och så boken förstås. Frankenstein, romantikens måsteroman nummer ett. Det var extra spännande för mig att läsa Mary Shelley eftersom jag aldrig skulle valt den själv, nu fick jag utmana mina bekvämlighetramar rejält med en klassiker som i efterordet benämndes som sci-fi och skräck… Jag brukar attlid säga att romantiken är bortkastad på mig, jag hoppar gärna direkt från Jane Austen till Charles Dickens men jag tyckte om den, språket var poetiskt och handlingen mer sorgesam än skräckartad. Min lilla teori om att Frankenstein, som representerande förnuftet och Monstret som representerande känslan faktiskt bara var två olika sidor av en och samma människa verkade gå hem något lite hos cirkelgänget. Man skulle kunna läsa boken som att Shelley vill visa att det måste vara balans mellan förnuftet och känslan, först då kan man bli en hel människa. Det här är en vacker bok om vänskap och vad bristen på mänsklig kontakt kan göra med människan och vi pratade bland annat om vilket eget ansvar Monstret faktiskt kunde ha, om han nu skapats av någon annan vem har ansvar för hans handlingar? Hur kan man fundera kring det i dagens samhälle? Vilket ansvar kan var och en ta som inte socialiserats in i samhället, är det ens möjligt att ta ansvar för sådant man inte förstår?
Vi konstaterade alla att vi blev sugna på att gå hem och titta i våra litteraturhistorier och lära mer, kunna mer och det är väl ett gott betyg för en klassiker som håller. Jag vill veta mer om den historiska kontexten, jag vill hälsa på hos vännen google och kompisen wikipedia för att ta reda på mer.
Vi bestämde oss för att ses igen den 17 januari och till dess ska vi läsa Rona Jaffe: Det bästa av allt, en bok som tydligen läses i första omgången Mad Men. Då är den absolut hemma hos mig!
Vi som sågs den här gången var: Maria, Enligt O, Rainred, Massor av Ord, Sarah, Whatyoureadin och jag själv, Anna. Tack tjejer för ett skönt, avslappat bokprat! Dags nu för ett namn på den här bokcirkeln eller?
Så trevligt ni har och vilken stimulans det är att träffa likasinnade.
Verkloigen, böckerna växer i samtalet som Enligt O klokt uttryckte det.