No Country For Old Men (Cormac McCarthy)

Jag skrev om The Road för ett tag sedan och var inte jätteimponerad och dessutom störd av filmatiseringen. På bokrean slog jag ändå till på No Country For Old Men. Detta trots att omslaget utgjordes av bilder från filmen och ordet ”succéfilm” lös så där oinbjudande i sitt försök att vara inbjudande. Den här filmen hade jag till skillnad från The Road sett och tyckt väldigt mycket om men har man inget värre att reta sig på kan man alltid reta sig på oestetiska bokomslag. Irritationen lade sig dock ungefär på sidan ett för det här var så brutalt bra att inget omslag i världen kunnat stå i vägen för den ödes- och våldsmättade berättelsen.

Tre män dras in i en knarkuppgörelse som gått fel vid mexikanska gränsen i Texas. Moss, vietnamveteran, tar chansen att ta sig ur sitt enkla trailercampliv när han snubblar över en väska pengar. Chigurh, yrkesmördande psykopat, tar upp jakten och jagas i sin tur av den åldrade småstadssheriffen Bell. Genom den senares ögon får läsaren uppleva hopplösheten och rädslan inför ett samhälle i moraliskt förfall och uppgivenheten över att inte kunna skydda sin omgivning från den totala ondskan, personifierad av Chigurh. Chigurh själv håller inte med om att han är ond där han drivs av en absolut personlig integritet om man så vill och en livsvisdom av ett annat slag än Bells moraliska. Bell och Chigurh är kort sagt varandras motpoler – den ena en god människa med vilja att göra åtminstone sin lilla värld bättre men fylld av tvivel, den andre en tvärsäker fatalist och övermänniska – och Moss är den lilla vanliga svaga människan när den här historien går mot sitt ofrånkomliga våldsamma slut.

Som sagt, jättebra. Börjar fatta vad den här McCarthy-hysterin handlar om nu. Inte ett ord för mycket och en väldigt speciell känsla boken igenom. Och skall vi prata film nu igen så följer bröderna Coen boken närmast slaviskt, vilket väl är ytterligare ett tecken på att berättelsen är komplett men avskalad på allt oväsentligt.

/Gästbloggare M

PS: Vi håller väl bloggen estetiskt tilltalande och illustrerar med ett annat omslag än det från min utgåva.