mot ännu en sommar

Janet Frames roman Mot Ännu En Sommar publicerades först efter Frames död eftersom författaren själv menade att innehåller var för personligt. Grace, som det finns anledning att tro är en huvudperson mycket lik Janet själv, är en författarinna i 30-års åldern som flyttat från sitt barndoms Nya Zeeland till London för att skriva på sin roman. Hon är osäker över var hennes plats kan vara och i sin skörhet finner hon allra mest trygghet i sitt arbete, ständigt obekväm i sociala sammanhang. När hon blir inbjuden till en bekant för att tillbringa helgen förvånar hon sig själv med att tacka ja. Hon vill utmana sin utstakade rutt som flyttfågel och inte ”bli ett skepp-med-sjöman strypt i en flaska, som en glasfågel på en spiselkrans.” (s168)Omgiven av en liten familjs vardagsliv tränger sig ångesten på och minnen från hennes uppväxt letar sig fram i ljuset. En barndom som författaren beskriver som fylld med sånger, verser och fantasterier men också osäker och rotlös. Ständiga flyttar, problem med ekonomin och en mamma som har svårt att få ihop vardagsgöromålen, gränsen mellan fantasi och sanning är i Graces uppväxt flytande vilket bidrar till Graces svårigheter. Vilket liv är det som är det verkliga egentligen?
Bilden av Grace som en fågel som söker frihet, värme, trygghet och lycka återkommer i Mot Ännu En Sommar som Janet Frame skrev redan 1963. Jag läste med stor glädje denna underbara lilla roman som är så välskriven, på varje sida finns så mycket att fundera kring och barndomsskildringarna tyckte jag mycket om. Detta är en ganska mörk och ångestfylld roman men det vackra språket och hoppfullheten tar över. Jag känner mig lycklig över att konstatera att den lilla flyttfågeln tar sig an sin framtid och flyger vidare mot ännu en sommar. Trösterikt.