pianostämmaren

Daniel Masons roman Pianostämmaren kom ut på svenska 2003 och den finns fortfarande med mig i minnet som en härlig läsupplevelse.
Romanen handlar om pianostämmaren Edgar Drake som i slutet av 1880-talet får en udda förfrågan av det engelska krigsministeriet. Han antar det lockande uppdraget att resa till Burma för att stämma en flygel och hemma i London lämnar han kvar sin hustru. Resan dit blir strapatsrik och också en resa som ifrågasätter vad som är civiliserat och utforskar begreppet moral.

Det är ett poetiskt, lågmält och sorgesamt språk som möter läsaren samtidigt som man kan se den som en klassisk ävertyrsroman. Beskrivningarna av upplevelserna av djungeln som formligt kväver alla försök till ett västerländskt liv och flygelns ägare doktor Carroll är sinnesbilden av en pragmatisk excentrisk brittisk diplomat. Synen på uppdraget och ursprungsbefolkningen ger läsaren inblick i det viktorianska Englands övertro på att sprida civilisation över världen och doktor Carroll börjar undra om det verkligen är en så god idé att frakta ett piano som tillverkats för ett sorts klimat till djungeln, är det verkligen försvarbart att ens försöka stämma det? Tankarna går under läsningen till Joseph Conrads Mörkrets hjärta som visserligen utspelar sig i Kongo men också har civilisation och kolonialism som teman och stark symbolik. Nu har jag Masons roman Ett land långt bort i min hylla. Det ser jag fram emot.

Stort tack till Emmas Bokhylla som påminde mig om den här underbara romanen!