Eldar och is

Birgitta Stenberg visade i babel sina 2 dussin broderade lakan som hon ärvt efter sin mor Ingeborg och intresset för att läsa boken var väckt hos mig. Stenberg berättar om tre generationer kvinnor fyllda av passion men som haft svårt att hitta sätt att visa den på. Andras förväntningar och egna önskningar ställs mot varandra. Vad jag förstått av olika intervjuer jag sett och läst ville Stenberg skriva sista delen i en självbiografisk serie med hjälp av Eldar och is. Jag ska säga att jag gillade inte boken särdeles, jag tycker att berättelsen som hon vill förmedla och frågorna hon vill ställa kunde ha förpackats på en bättre sätt. För min del kunde boken slutat med Birgittas ungdom. Resten har vi hört förut i hennes andra romaner…